Andre regissören och sceninspektören – två tjänstebeteckningar från förr
Att läsa Dramatenaktiebolagets första reglemente är spännande. Det blev ”gifvet” på Stockholms slott den 29 november 1907, drygt tre månader efter bolagets bildande. Här finns teaterns verksamhet i detalj reglerad. Bland annat är regissörernas åligganden noggrant beskrivna.
I reglementet talar man om två olika typer av regissörer, förste regissörerna och andre regissören. De förra, som var tre till antalet, skulle leda den sceniska verksamheten och ”å scenen uppsätta alla de verk, som varda en hvar av dem ombetrodda”. De skulle närvara vid alla repetitioner men även ”i allmänhet jämväl vid föreställningarna”. De skulle se till att varje uppsättning framfördes ”i så noggrann öfverensstämmelse som möjligt med verkets karaktär och stämning” – en fingervisning om hur man vid den här tiden såg på insceneringsarbetet. Egna visioner och tolkningar frågades inte efter, scenanvisningarna och pjästexten klargjorde det man behövde veta.
Reglementets titelsida.
Förste regissörerna skulle även komma med förslag på lämpliga pjäser att spela och i samband med detta göra förslag till rollfördelning, en viktig uppgift, som gav regissörerna ett påtagligt inflytande över repertoaren. Det var även deras skyldighet att ”vägleda börjande konstnärer vid instuderingen af deras roller, hvad beträffar den sceniska framställningen”. Formuleringen ”börjande konstnärer” visar att yrkesrollen fortfarande var en smula oklar. Personregi hade ännu inte slagit igenom fullt ut på teatern, åtminstone inte vad gällde de äldre aktörerna.
Andre regissörens arbetsuppgifter var av mer administrativ karaktär. Han skulle övervaka ”teatertjänstens och föreställningarnas ordentliga och ostörda gång” och därför närvara vid samtliga repetitioner och föreställningar. Han ansvarade för all rekvisita och all kallning vid akternas början, han uppgjorde dekorations- och attributlistor i överensstämmelse med pjäsens mise-en-scène och förde journal över uppträdande personal.
Journalen är den Rollbok som andre regissören förde. I den finns förutom pjästitel, författare och regissör, alla roller och deras utförare angivna. Här finns även alla föreställningsdagar inskrivna. Fortfarande förs denna journal för hand dag för dag på teatern. Den finns numera även inlagd i en databas, sökbar på teaterns webbplats.
Andre regissören lämnade vidare ut och krävde in alla rollhäften och sufflörmanuskript och mottog sjukanmälningar. Slutligen ålåg det denne att ansvara för och övervaka teaterns attributförråd med tillhörande inventarieförteckningar.
Man kan undra om tjänsteinnehavaren hade någon som helst fritid. Vid den här tiden spelade teatern sju dagar i veckan. Han – för naturligtvis var det en han – måste i det närmaste ha bott på teatern.
År 1922 infördes ett nytt reglemente och i detta hade en ny befattning tillkommit, sceninspektören. Till denne överfördes nu de renodlade administrativa uppgifterna, medan de föreställningsbundna låg kvar på andre regissören.
Tudde vid sitt skrivbord våren 1933. Lägg märke till rollboken till höger om skrivbordslampan.
Dramatens första andre regissör och senare även första sceninspektör hette Theodor Olsson. Han hade från 1901 arbetat som skådespelare i olika sällskap runt om i landet, men 1907 sadlat om och blivit tjänsteman på den nya teatern. Regissören Olof Molander har med några älskvärda ord beskrivit honom:
Vid vår bottenvåningskorridor hade även sceninspektören Theodor Olsson sitt kontor. Tudde var ett mirakel av ordningssinne, flit och lojalitet, men – i likhet med många andra som sysslar med pjästitlar, pjäsexemplar, tjänstgöringslistor, rollhäften, repertoar- och spelplaner etc. – välgörande fri från förstånd på teaterns artistiska prestationer. Teater var för honom uteslutande vad han själv sysslade med inom teatern. Och ingen hade hans vetande om teaterns visthus och magasiner.
För en vän av ordning är beskrivningen naturligtvis ljuv musik och Molander fortsätter:
Dag ut och dag in, år efter år, decennium efter decennium satt denne hedersman vid skrivbordet med sina rapporter, sina listor, sina tabeller.
Tudde var en klippa.
Slutligen skulle han dock pensioneras, den sista december 1940 närmare bestämt. Men Tudde skrev till styrelsen och bad att av ekonomiska skäl få stanna spelåret ut. Det beviljades. I maj skrev han igen och bad nu att få stanna även nästa spelår. Det tyckte styrelsen däremot inte man kunde bifalla. Hans sista anteckningar i Rollboken blev David Copperfield, Dickens rörande historia. Den hade premiär den 26 maj 1941. Man ser på namnteckningen att Tudde – den gången – var aningen darrhänt. Rollboksskrivandet övertogs nu av andre regissören.
Tudde på slutet av 1940-talet. Bildens baksida har texten "Biljettkungen".
Men Tuddes verksamhet på teatern var ingalunda slut med det här. Av tjänstematriklarna framgår att han 1941-47 hade ansvar för teaterns affischering, annonser och fribiljetter. Inte minst hanteringen av de sistnämnda var vid den här tiden en djungel som krävde sin man. Lönen, 2000 kronor om året, var mindre än en tredjedel av den han hade fått tidigare. Nu titulerades han f.d. sceninspektör. Titeln sceninspektör kom efter Tuddes avgång att användas igen först 1963.
Hur länge han höll sig kvar på teatern är inte lätt att säga. Efter våren 1947 finns han inte längre med i några listor, men i ett kortregister över teaterns anställda finns på Tuddes kort skrivet med svag blyerts ”Slutade 15/5-51”, vad nu det kan betyda? Han gick bort den 14 februari 1954.
Se det var en man som vigde sitt liv åt Dramaten. Frid över hans minne.
Dag Kronlund, chef för arkiv och bibliotek