Antigone in the Amazon

Gästspel om en modern tragedi – en del av Bergmanfestivalen

Premiär

Spelas 13–14 september 2024

Mer Drama-paketet

Köp minst en biljett till tre av höstens produktioner och få 25% rabatt.

Om uppsättningen

"Det finns monstruösa saker, men ingenting är mer monstruöst än mänskligheten."

Vi befinner oss på en och samma gång i hjärtat av Antigones mytiska Thebe och i Pará-provinsen i Brasilien, där Amazonas regnskog plundras och oåterkalleligen förstörs av industrikonglomerat. Filmade passager och livesekvenser går i dialog med varandra i denna kraftfulla politiska urladdning, där brasilianska och europeiska skådespelare spelar sida vid sida med aktivister från den brasilianska folkrörelsen Landless Workers’ Movement (MST).

Med Antigone in the Amazon avslutar den schweziske regissören Milo Rau, konstnärlig ledare för NTGent och kommande chef för Wiener Festwochen, sin Antiken-trilogi (efter Orestes in Mosul och The New Gospel). Här låter han antikens Antigone, i myterna känd för sitt motstånd, spelas av aktivisten Kay Sara från Amazonas ursprungsbefolkning. Bredvid henne står en grekisk kör bestående av överlevande från den värsta massakern som den brasilianska militärpolisen begick mot MST-rörelsen 1996.

Gästspel från NT Gent, Belgien

Biljetter

fredag 13 september 19:00Stora scenen

Köp biljetter

lördag 14 september 18:00Stora scenen

Köp biljetter

Not one video that doesn't hit the mark. Not one word that does not enhance the images. Not one movement on stage that does not resonate with the images. The realisation sets in that theatre, when it moves so far out of its comfort zone, makes one experience and understand something that is so much bigger than itself, and than we are.

Le Monde (FR)

It is much, full, inventive, at times radically political and activist theatre, and finally quite depressing (...) Rau has brought the Greek resistance fighter of the past to the present, and turned it into uncompromising theatre art.

Volkskrant (NL)

While in circles with politically correct rubbish and cultural segregation, Rau's Antigone in the Amazon is scorned as culturally imperialistic, the evening plunges one into a strangeness that defies any accusation of cultural appropriation. Here, as with Montaigne, it is a matter of self-criticism in conflict. With Rau, this means: art can transcend violence, no matter where.

Die Welt (GER)