William Shakespeare och Så tuktas en argbigga – från 1500-talets England till dagens scen
Shakespeare har skrivit 37 pjäser. De brukar delas upp i fyra olika genrer: tragedier, komedier, krönikespel och sagospel. Så tuktas en argbigga är inte hans mest kända, men den allra första komedi han skrev. Och i Sverige var den, enligt Kent Hägglund på Shakespearesällskapet, mellan 1948 och 1986, den mest spelade Shakesparekomedin. Första gången den spelades på svenska var 1860, på Mindre Teatern i Stockholm. Dramaten har satt upp originalpjäsen två gånger: 1911, i regi av Emil Grandinson, och 1997, i regi av Hans Klinga.
I originalpjäsen är det ett lyckligt slut
Vad är det som lockar regissörer att göra ständigt nya tolkningar av Så tuktas en argbigga? Grundberättelsen i originalverket är densamma som i Farnaz Arbabis version: Ett flertal friare uppvaktar den vackra Bianca, som inte får giftas bort innan Katarina, den äldre argbiggan till syster. Henne vill ingen ha. Men så kommer adelsmannen Petruchio till Padua, på jakt efter en förmögen hustru. Han gifter sig med Katarina, trots hennes omtalade bråkighet, och bestämmer sig för att tämja henne med hjälp av metoder som vi idag skulle kalla för gaslighting eller tortyr: svält, förvägran att sova och sköta sin hygien. Pjäsen slutar med att Katarina håller ett berömt hyllningstal till kvinnans underordning. I originalpjäsen är det ett lyckligt slut.
Äktenskapets roll i England under 1500-talet
När Shakespeare skrev Så tuktas en argbigga var äktenskapet en het fråga i Storbritannien. Landet befann sig i en konflikt mellan katolicismen och den nybildade Anglikanska kyrkan, som Kung VIII bildade vid sin brytning med påven. Den Anglikanska kyrkan är en slags mellanting mellan katolicism och protestantism, med protestantisk lära men katolska traditioner i gudstjänsten. För katolicismen är äktenskapet heligt, medan Anglikanska kyrkan ser det som ett kontrakt som kan brytas. Idén om äktenskapet som ett kontrakt bland andra var kontroversiellt, eftersom det utmanade den traditionella patriarkala föreställningen att mannen är familjens överhuvud och hustruns oinskränkta härskare. Kungens ifrågasättande av denna princip, genom att bilda en kyrka med nya idéer, måste ha varit en viktig ingång för publikens tolkning av pjäsen när den först spelades.
Från samtidens kontroverser till dagens tolkningar
I modern tid har Så tuktas en argbigga tolkats på många andra sätt, bland annat som en berättelse om vad vi är beredda att ge upp för kärlekens skull, som en gestaltning av sexism och som ett avslöjande av strukturell ojämlighet mellan könen.
