Vi använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen, för att samla besöksstatistik och för marknadsföring.

Läs mer om hur vi använder kakor

Om Hugo von Hofmannsthal och Elektra

Hugo von Hofmannsthals Wien var vid förra sekelskiftet den kulturella smältdegel Stefan Zweig levandegör i Världen av igår: en europés minnen. Perioden 1890 till första världskrigets utbrott 1914 var vital, konstnärligt förlösande och fylld av nya idéer. Samtidigt som den moderna människan studerades nyfiket gick imperiet Österrike-Ungern gick mot sin upplösning. Sigmund Freud publicerade sina banbrytande psykoanalytiska teorier i Drömtydning (Die Traumdeutung, 1900) och Arnold Schönbergs nyskapande kompositioner revolutionerade den moderna konstmusiken.

Hofmannsthal tillhörde det unga Wien, påverkad av skälvningarna i den habsburgska dynastin och den franska symbolismen präglade hans tidiga verk av intensiv dödsmedvetenhet och livskänsla. Han var bekant med Henrik Ibsen, umgicks med Rainer Maria Rilke och blev en av den tyskspråkiga förexpressionismens förgrundsgestalter. Efter flera framgångsrika år slutade Hofmannsthal skriva poesi. Språkkrisen formulerades i ett berömt fiktivt brev - Lord Chandos brev – där förlusten av en sammanhängande tanke och språk, liksom längtan efter kunskap om en inre och sannare form som inte styrs av stoffets yttre ordning, kommer till uttryck.

Efter några tidiga versdramer utifrån myter och legender, en egen version av Euripides Alkestis, återvänder Hofmannsthal efter krisen på allvar till dramatiken och de antika myterna. Samtidigt som han arbetar med att översätta Sofokles Elektra läser han Shakespeares Richard III. Omedelbart tar rollfiguren Elektra en annan gestalt för honom. Det blir tydligt att hans Elektra inte kan handla som Sofokles Elektra, liksom drönaren i bisamhället har fullföljt sin uppgift när bidrottningen är befruktad och får plikta med sitt liv, har hans Elektra fullgjort sin uppgift när bilan fallit och hämnden är gäldad. Släktskapet med Hamlet blev också tydlig för Hofmannsthal och han tar sig större friheter och utelämnar delar av Sofokles verk. Han strävar istället efter att nå ”mytens ögonblick”.

Efter uruppförandet av pjäsen i Berlin 1903 inleder Hofmannsthal och kompositören Richard Strauss ett fruktbart samarbete. Pjäsen är idag mest känd genom att Hofmannsthal anpassade den som libretto för Strauss opera Elektra som uruppfördes 1909.

Hugo von Hofmannsthal (1874-1929) var en österrikisk poet, essäist och dramatiker.