Så tuktas en argbigga

I denna uppsättning av Så tuktas en argbigga har Farnaz Arbabi bearbetat William Shakespeares text och en stor del av pjäsen består av nyskriven blankvers. Berättelsen följer originalet även om några intriger har tagits bort för att fokusera på de två systrarna: Katarina och Bianca. Några förändringar har också gjorts i persongalleriet, systrarna har fått en mamma i stället för en pappa. I originalet finns det ett teatersällskap som har en berättarfunktion, ”teatern i teatern” brukar det kallas, en kommenterande metanivå i direktkontakt med publiken. Här finns tre clowner som fyller den funktionen.

Så tuktas en argbigga är inte Shakespeares mest kända komedi men troligtvis hans första, skriven i början av 1590-talet. I vår samtid betraktas den som svårspelad, även om den är förlaga till bland annat filmen Tio orsaker att hata dig (1999). Originalpjäsen slutar med att argbiggan Katarina blir tämjd och håller ett brandtal om att kvinnans uppgift är att med glädje passa upp på sin man och ta hand om hemmet. Utan att avslöja hur kan vi säga att den här versionen slutar på ett annat sätt.

Det här är en maximalistisk show med mycket musik och koreografiska inslag (ett kompani med dansare från Balettakademin är med!). Precis som på Shakespeares tid vill vi att publiken ska reagera men påminn gärna eleverna om att stänga av sina mobiler. Både ljud och ljus från mobiler stör andra i salongen.

I andra akten förekommer skildringar av våld i nära relation*. Det kan vara bra att prata med eleverna om att våld i nära relation kan ta sig uttryck på olika sätt till exempel:

• att bli knuffad, slagen eller sparkad
• att bli hotad eller får höra kränkande och elaka ord
• att bli kontrollerad eller trakasserad via mobilen eller sociala medier
• att bli tvingad till sex
• att inte få ta hand om sina egna pengar
• att någon slår sönder ens saker

Den som är utsatt för våld i nära relation är ofta i en normaliseringsprocess där det är svårt att se eller förstå vad man är utsatt för. Att upprepande få höra att det finns hjälp att få kan vara ett steg mot att söka hjälp. Stödvägar finns längst ner i materialet.

Här finns några begrepp som du gärna får prata med eleverna om innan:

Argbigga

I pjäsen anses systern Katarina vara en argbigga. Enligt Svenska Akademiens ordlista: En argsint eller ilsken kvinna. Det är ett nedsättande ord (…) för att beskriva en kvinna som är högljudd, lättretlig och trotsar samhällets eller männens förväntningar på hur hon ska uppföra sig.

Soft girl och tradwife

I kontrast till Katarina står Bianca, den andra systern. Hon är en ”soft girl” och starkt influerad av tradwife-rörelsen. Bianca har en rad friare, men mamman låser in Bianca i ett torn och menar att Katarina måste giftas bort före Bianca. Begrepp som ”soft girl” och ”tradwife” har fått genomslag de senaste åren. Det pratas om en ny rörelse bland unga kvinnor som väljer ”hemmafrun” som ett livsstilsideal samtidigt är begreppen hårt kritiserade och idealen ifrågasatta av andra.

Manosfären

Ett annat begrepp som nämns i föreställningen och som väcker starka reaktioner är ”manosfären”. Prata om vad som är signifikant för manosfären. Vilka normer, ideal och värderingar som gäller inom den?

Blankvers

Versmått som inte rimmar och består av femtaktiga jamber, ofta med en obetonad stavelse på slutet. Främst förknippat med Shakespeare.

Padua

Ligger egentligen i norra Italien men här är Padua ett slags sagoland, en hybrid av Shakespeares 1500-tal och vårt 2000-tal.

Förbered gärna eleverna inför besöket genom att låta dom fundera tillsammans utifrån följande teman och frågor. Välj de tycker känns intressanta för din klass.

Normer, ideal och förväntningar

- Varifrån kommer normer och ideal?
- Hur hänger normer och ideal ihop med makt?
- Vem/vilka vinner på att upprätthålla stereotypa ideal?
- Påverkas vissa grupper mer av normer och ideal än andra?
- Hur påverkas unga av vuxnas förväntningar (till exempel lärare och föräldrars)?
- Vad är värst, att ha för låga eller för höga förväntningar på sig?

Biologi eller social konstruktion?

En fråga ur föreställningen är: ”Hur mycket av det du ser som ditt jag fanns nedlagt i dig redan när du föddes? Och hur stor del av det är format av den tid du kastats ut att leva i?”

Resonera kring huruvida vi människor framför allt formas av sociala sammanhang, omgivning och den tid vi lever i eller om våra egenskaper, personligheter och preferenser är något vi föds med, något som finns i vårt DNA?

Frihet och pengar

- Många människor och inte minst politiker pratar om frihet, men finns det en definition som är allmängiltig?
- Kan en person bestämma att någon annan är fri?
- Vilken skillnad är det på begreppen ”att vara fri från” och ”att vara fri att…”.
- På vilket sätt kan pengar skapa frihet? Kan pengar också skapa ”ofrihet”?
- Kan pengar också bidra till ofrihet?
- Är det viktigt att ha ”egna pengar” eller kan man lika gärna leva på sin partners?

Många väljer att göra en recension eller föreställningsanalys efter teaterbesöket, men vi vill uppmuntra att börja med en gemensam reflektion i klassrummet. Teater är en kollektiv upplevelse, det finns studier som visar att när vi sitter tillsammans i salongen synkroniserar våra hjärtslag. Att öppna upp för en stunds gemensam reflektion är en förlängning av den upplevelsen. Syftet är inte att kontrollera att eleverna uppfattat ”rätt” utan att låta dom beskriva, tolka och fundera kring föreställningens teman och form.

Börja med att prata om Katarina och Bianca, prata i mindre grupper och gör sedan en gemensam tankekarta på tavlan:

- Vem var Katarina? Hur skulle du beskriva henne?
- Vem var Bianca? Hur skulle du beskriva henne?
- På vilka sätt var Bianca och Katarina lika och/eller olika varandra?
- Vilka olika förväntningar hade omgivningen på systrarna?
- Hur påverkades systrarna av omgivningens förväntningar på dom?
- Vilka olika strategier hade de för att överleva i det patriarkala Padua?

Förslag på teman att prata vidare om, låt klassen fundera i mindre grupper.

Karaktärerna

Både Bianca och Katarina pratade om att de ville bli fria
- Vad betydde frihet för systrarna?
- Var giftermålen ett sätt att bli ”fria”? Från vad i så fall?
- Blev de fria av att gifta sig?
- Fick någon av dem tillgång till de där pengarna, ”arvet från pappa”, som det pratades om?
- Även Petruccio sa att han kände sig befriad när han red mot Verona med Katarina. Utgå från utdraget nedan och fundera på vad han menar:

KATARINA
Nu är jag fri! Nu börjar livet!

PETRUCCIO
Är du min då?

KATARINA Va?

PETRUCCIO
Jag sa att jag är din. Men är du min då?

KATARINA
Ja, det är klart jag är, vi är ju gifta? Jag har inget förflutet, inga band till nån! Jag är befriad, äntligen!

PETRUCCIO
Vad sjukt, jag är nog också rätt befriad!

KATARINA
Befriad från vadå?

PETRUCCIO
Jamen, du vet.

KATARINA
Nej, från vadå? Du var väl redan fri?

PETRUCCIO
Från att va liksom - ja, du vet - va jag.

KATARINA
Att vara du, vad svamlar du om?

PETRUCCIO
Äh. Det var inget. 

Kontroll, manipulation, normaliseringsprocess

Det som började som flörtig jargong blev snart obehagligt och våldsamt. Vad hände egentligen mellan Katarina och Petruccio? Syftet är inte att skuldbelägga utan att försöka synliggöra vad som hände utifrån begrepp som kontroll, manipulation och normaliseringsprocess.

- Vad sa Petruccio om solen och månen?
- Hur påverkades Katarina av den händelsen?
- Vilka exempel på våld förekom i relationen? *(se definition högre upp i materialet).
- När Katarina vill åka tillbaka hem stoppades hon av clownerna. Vad sa clownerna till henne? Vad symboliserade clownerna i den scenen?
- När tror ni att Katarina började planera sin hämnd?

Attraktion betingad av faktorer bortanför mitt jag

Bianca var väldigt upptagen av projektet att hitta mannen i sitt liv och valde Lucentio. Lucentio däremot, tvekade på om Bianca var ”rätt”.

Bianca? Varför dras jag till Bianca?
Hon är så - mainstream, och jag är ju indie. (…)
Är jag bara präglad av dom konforma skönhetsideal som prackats på mig genom hela livet? (…) Jag önskar att jag slapp analysera om attraktionen är betingad av faktorer som är bortanför mitt jag.

- Hur påverkas vi av normer, ideal osv när det gäller idéer om attraktion? Blir du attraherad för att du lärt dig att du ska bli det eller blir du det på riktigt?
- Hur påverkas vi av normer kring tvåsamhet?
- Varför är vi så intresserad av att konsumera tv-program och berättelser om tvåsamhet? (Love is blind, Gifta vid första ögonkastet osv.)
- Hur utvecklas relationen mellan Lucentio och Bianca? Var någon av de nöjd med den? Varför stannade de kvar med varandra?

Könsroller

Lucentio sa till Bianca: 
”Det är som att du liksom spelar kvinna, och då förväntas jag ju spela man”.

Prata vidare:
- Är könsroller något vi människor bara spelar eller ”är” vi våra kön?
- Hur påverkas vi av andras förväntningar på hur vi ska vara utifrån könstillhörighet?
- Vad kan hända med den som bryter mot normer kring kön?

Teater är gestaltning och vi vill uppmuntra eleverna att inte bara reflektera med ord utan också använda sina kroppar, här kommer ett förslag på en enkel dramaövning som passar att göra i klassrum. Den fungerar fint även med teaterovana elever.

Detta behövs:
Golvutrymme, fungerar bra i klassrummet om man skjuter undan bord och stolar.

Instruktion:
Dela in klassen i flera smågrupper, cirka 5–7 personer per grupp.

Del 1: Uppvärmning, statyer

Förklara att eleverna tillsammans, i respektive grupp, ska gestalta olika ord som du kommer ropa ut. De ska använda sina kroppar och bilda så kallade "statyer". Till exempel om du säger "alla blir en cirkel" så ska respektive grupp tillsammans bilda en cirkel, kanske genom att ställa sig i en ring och hålla varandra i händerna. Statyerna ska stå helt stilla och vara ljudlösa. Det är bra om det finns en tidsbegränsning så att grupperna bejakar sina första associationer och hjälper varandra att snabbt ställa sig i statyer. Räkna gärna ner från 10 till 0 med instruktion om att de på “noll” ska stå helt stilla. Du börjar varje mening med ”Alla blir…”, eleverna gör en staty. Du räknar ner från 10-0 och på noll ska alla statyer stå helt stilla. Ropa sen ut nästa ord.

Förslag på ord att använda, de första för att bara komma i gång med fantasin:

• En häst
• En kaktus
• Bokstaven P
• En bägare med vin
• Ett par glasögon
• Ett högt torn
• En sol och en måne
• En motorcykel
• En rosett
• Frihet

När eleverna gjort några olika statyer och känns uppvärmda kan du avbryta.

Del 2: Tre viktiga händelser

Låt sen varje grupp prata ihop sig och välja ut tre viktiga händelser ur föreställningen.

Gestalta dessa tre viktiga händelser i tre olika statyer alltså som stillastående och ljudlösa bilder. Uppmuntra eleverna att våga tänka abstrakt, de kan gestalta både människor och föremål. En person i varje grupp får ansvar att vara uppläsare och kommer sedan att berätta vad respektive staty visar. Varje grupp får därefter presentera sina statyer för varandra, en grupp i taget.

Del 3: Vändpunkt

Fråga grupperna varför de valde just de händelserna. Relatera gärna händelserna till begreppet vändpunkt. I alla föreställningar finns det många vändpunkter, ibland flera i varje scen. Men det finns också dom stora vändpunkterna, prata med klassen om vilka stora vändpunkter som de tycker finns i Så tuktas en argbigga.

Det är många som jobbar med en föreställning men som inte själva står på scenen. Till exempel regissör, dramatiker, scenograf, ljusdesigner, kompositör, kostymör, rekvisitör, maskör och tekniker. Allt vi ser och hör på scenen är resultatet av medvetna val. De som arbetat fram föreställningen har velat skapa vissa stämningar, känslor och bilder. Låt eleverna beskriva och reflektera kring föreställningens olika moment, påminn om det inte finns några rätt eller fel.

Scenrummet

• Centralt i scenografin är ett torn. Prata om tornet, vad kan det vara en symbol för? Någon kanske tänker på Rapunzel, eller rentav en fallos-symbol? Är det ett torn som associeras med att vara instängd eller att ta skydd i?
• Hur skulle ni beskriva scenrummet? Vilken känsla och stämning gav scenografin?
• Hur användes föremål/rekvisita? Hur förstärkte de berättelsen? Vad tänkte ni till exempel om Petruccios häst?
• Hur användes ljus, videoprojektioner och andra effekter?
  
  

Koreografi och musik

• En viktig del av föreställningen är både musik och koreografi. Hur förstärkte de elementen berättelsen.
• Några låtar återkommer i olika versioner till exempel Under my thumb och Blurred lines. Vad handlar texterna om egentligen och varför har regissören valt att ha med dom i föreställningen?
  
  

Gestaltningen

• Ville föreställningen underhålla eller utmana publiken?
• Var föreställningen överraskande på något sätt?
• Vad tänker ni om clownerna som funktion, hur påverkade de upplevelsen av föreställningen?
• Hur gestaltades kön/könsroller i form av kostym (kläder), färger m.m.
• Karaktärerna är uppskruvade och nästan animerade, vad tillförde den spelstilen till berättelsen.
• Det användes både överdimensionerade suspensoarer och korsetter, hur förstärkte de kostymdetaljerna karaktärernas uttryck? Biancas och Katarinas kläder var också broderade med blommor, en tistel och en lilja, vad symboliserade de?
• Bianca och Katarina bytte kostym och i slutet stod de i tajta trikåer, vad berättade/symboliserade det kostymbytet?

I originalversionen slutar berättelsen med att Katarina faktiskt blir tuktad och håller en monolog om kvinnans plats. Här har regissören valt att ha med monologen men låter berättelsen sen ta en brutal vändning.

Prata med klassen om att teaterföreställningar alltid innehåller symboler och tecken, att det vi ser på scenen ofta betyder mer än det vi bokstavligen ser. Fokusera på slutet och fundera på vad det finns för symbolik och metaforer i de sista sekvenserna. Till exempel dessa:

• Alla män dör
• Minola tar livet av sig (”Du har förgiftat männen, herregud! Nu har jag inget kvar att leva för”)
• Scenarbetare kommer in på scenen, börjar städa undan, rullar ut bordet där Petruccio ligger osv.
• Tyger i fonden faller/bakväggen rasar.
• Systrarna står tillsammans, lutar sig mot varandra. Katarina håller handen på sin gravida mage.
• Katarina frågar Bianca om hon är okej, Bianca svarar att ”det här var ganska kul”.
• Systrarna går tillsammans över scenen, på väg ut.
• (och Oasis Wonderwall spelas!)
• Vad vill regissör Farnaz Arbabi berätta med slutet tror ni?
• Med vilka tankar och känslor lämnade ni salongen?

Låt de skriva en egen fortsättning på berättelsen. Till exempel: Katarina och Bianca tio år senare, vad gör dom? Hur ser deras värld ut? Hur har Padua förändrats? Och vem är den där personen som låg i Katarinas mage?

Stödvägar

Här kan du chatta anonymt och här finns kunskapsbank. För unga 15-20 år: ungarelationer.se/

Stöd för ungdomar: ungasjourer.se/

Poddar för gymnasiet

Tips på lyssning för eleverna är dessa poddar från UR för gymnasiet. Två förslag på avsnitt (som berör olika frågor men bla soft girls och maskulinitetsnormer):

Vad säger ni tjejer: om tradwife från 13 minuter in i programmet: urplay.se

Vad säger ni grabbar: urplay.se

Om manosfären

Att använda som diskussionsunderlag till begreppet manosfär kan man se SVTs serie: Priset man betalar en manlighet i kris

En ny rapport från Myndigheten för civilsamhälle och unga konstaterar att det finns kunskapsluckor kopplade till manosfärens påverkan i Sverige. De skriver: Snäva normer kring maskulinitet påverkar killars livsvillkor i Sverige och kan bidra till både ohälsa och utanförskap. Samtidigt tycks killars attityder till jämställdhet ha försämrats.

Teaterpublikens hjärtan

En forskningsstudie visar att människor som ser en teaterpjäs tillsammans synkroniserar sina hjärtslag: sverigesradio.se