Madame Bovary

Hej pedagog! Varmt välkommen till Dramaten och föreställningen Madame Bovary!

Här hittar du en guide med tips inför och efter teaterbesöket – allt för att ni ska få en så bra upplevelse som möjligt hos oss. I materialet finns också reflektionsfrågor och dramaövningar att använda i klassrummet, som hjälper eleverna att fördjupa och förlänga teaterupplevelsen.

Har du frågor eller synpunkter? Hör gärna av dig – vi uppskattar all feedback!

Väl mött, Monika Wade, [email protected]

På teatern är upplevelsen något alldeles särskilt. Här sker allt live – skådespelarna står på scenen, och de kan både se, höra och känna publikens reaktioner. När publiken skrattar, applåderar eller på andra sätt reagerar på det som händer, blir det en del av själva föreställningen. De reaktionerna kan ge energi till skådespelarna och påverka hur de spelar sina roller.

Men teater bygger också på ömsesidig respekt. Om det pratas mycket, om mobiltelefoner låter eller om andra störande ljud uppstår, blir det svårare för både skådespelarna och publiken att fullt ut ta del av upplevelsen.

Som publik har man därför en viktig roll. Att vara en bra publik handlar om att vara närvarande, nyfiken och visa respekt för det som sker på scenen. Det betyder inte att man måste sitta helt stilla och tyst – tvärtom! Era reaktioner är välkomna, så länge de kommer med hjärta och respekt.

Du kan förbereda teaterbesöket tillsammans med dina elever genom att i grupp diskutera följande frågor.

• Har du varit på teater någon gång? Hur var det?
• Vad är skillnaden mellan att uppleva något tillsammans med andra och att uppleva det själv?
• Hur är det att vara publik på teatern i jämförelse med att till exempel gå på bio?

Förbered dina elever inför föreställningen. Här kan du läsa om Gustave Flauberts tankar och avsikter med romanen, samt om regissören Oliver Frljićs tolkning och iscensättning. Genom att förbereda eleverna skapar du bättre förutsättningar för att de ska trivas och få ut så mycket som möjligt av upplevelsen i salongen.

Flauberts Madam Bovary

När Gustave Flaubert talade om att skriva en bok om ”ingenting” syftade han inte på en tom berättelse, utan på en roman där formen och språket står i centrum snarare än intrigen. Han ville frigöra prosan från berättandets konventioner och göra den till en konstform lik poesi, där stil, rytm och klang är avgörande. Madame Bovary blev därför ett banbrytande verk där hur han skriver är viktigare än vad han skriver om – ett kännetecken för den moderna romanen

Romanen saknar en traditionell intrig. Händelserna – Emmas giftermål, flyttar, möten och affärer – följer varandra utan dramatisk struktur. Flaubert ”dekonstruerar” handlingen genom att dölja avgörande skeenden och inleda berättelsen med den vardaglige Charles, inte med sin passionerade hjältinna. Därmed bryter han mot förväntningarna och visar att romanen kan drivas av språkets rytm snarare än av yttre händelser.

Flauberts syn på konsten var estetisk, inte moralisk. Han anslöt sig till idén om l’art pour l’art – konsten för konstens egen skull. För honom var det konstnärliga uttrycket viktigare än moraliska budskap. Därför skrev han ingen idéroman och lät figurer som apotekaren Homais gestalta samtidens rationalism på ett ironiskt och groteskt sätt.

När Madame Bovary publicerades väcktes sedlighetsåtal mot Flaubert. Kritiken gällde att Emma Bovarys otrohet och uppror mot borgerliga normer inte fördömdes. Domstolen frikände dock Flaubert, med motiveringen att romanen ändå visade hur illa det gick för Emma – hennes dröm om ett annat liv slutar i förtvivlan och död, vilket gav berättelsen en implicit moral.

Det berömda citatet ”Madame Bovary, det är jag!” är troligen apokryfiskt, men uttrycker tanken att Flaubert delade sin huvudpersons längtan bort från verkligheten. Samtidigt växlar berättarens perspektiv ständigt – från distans till deltagande – vilket gör romanen till en stilistisk och psykologisk milstolpe i den moderna litteraturen.

Madame Bovary, C´est moi!

Oliver Frljićs scenbearbetning av Madame Bovary utgår från Gustave Flauberts klassiska roman men gestaltar den i en samtida, metateatral form. Här möter vi inte bara Emma Bovary som kvinna i 1800-talets Frankrike, utan också som symbol för moderna drömmar, konsumtion, självbild och kvinnlig frihet.

Emma förlorar sig i sina egna drömmar om kärlek, frihet och lycka tills verkligheten kväver henne. Hennes längtan efter något större – ett liv bortom vardagens grå cirklar – leder henne steg för steg mot undergången.

I uppsättningen förstärks detta genom återkommande metaforer av speglar, cirklar och upprepning: droskan som kör runt utan slut, teaterscenen där Emma kliver in i sin egen berättelse, och Flauberts “rättegång” i slutet – där författaren anklagas för att ha dömt henne till evig olycka

I den här scenen möter vi Emma, hon bär på en djup längtan efter något mer än det liv hon tilldelats. I samtal med Madame Homais uttrycker hon sin frustration över kvinnans begränsade frihet och sin önskan att föda en son – inte för sonens skull, utan för att genom honom uppleva den frihet hon själv förvägrats.

Samtalet rör sig mellan hopp och uppgivenhet, mellan drömmen om frihet och insikten om hur samhällets strukturer formar våra liv. Det är en text som väcker frågor om kön, identitet och vad det egentligen betyder att vara fri.

Madame Homais
Om det finns något annat ni vill ha – råd, stöd, vad som helst – är det bara att ni säger till.

Emma
Jag vill ha en son.

Madame Homais
En son?

Emma
En son.

Madame Homais
Men Emma, varför det?

Emma
Varför? Ni frågar mig varför jag vill ha en son?

Madame Homais
Ja, varför det?

Emma
För att han aldrig skulle behöva uppleva hur det är att vara fjättrad i en korsett, eller de kvävande rum där kvinnor vissnar bort som blommor pressade mellan bladen i en bok.

Madame Homais
Och vad skulle ni vinna på det, Emma?

Emma
Genom honom skulle jag få uppleva ett liv där möjligheter är ens födslorätt och inte bara något att längta efter. Han skulle förkroppsliga en frihet som jag aldrig kan göra anspråk på, och det skulle i sig skänka ära åt det liv jag satt till världen. Hans existens skulle bli mitt tysta uppror, ett sätt för mig att få njuta av de friheter jag förnekats. Ni skrattar åt mig?

Madame Homais
Nej, nej, nej. Förlåt mig. Jag tyckte bara det var lustigt – att ni skulle finna glädje i att bära ett barn som en dag kommer att stå över er, bara för att han är man.

Emma
Så vad har jag då för val? (Paus.) Att föda fram en varelse förutbestämd att förtrycka mig, eller en själ dömd till slaveri?

• Vad tror du Emma egentligen längtar efter när hon säger att hon vill ha en son? (Frihet, mening, makt, kärlek – eller något helt annat?)
• Hur berörs du av Emmas ord om kvinnor som “vissnar bort som blommor pressade mellan bladen i en bok”? (Vad väcker den bilden i dig?)
• Tror du att man kan leva genom någon annan, som Emma hoppas göra genom sitt barn? (Vad säger det om hennes syn på sig själv och på livet?)
• Hur tolkar du Emmas slutord: “Att föda fram en varelse förutbestämd att förtrycka mig, eller en själ dömd till slaveri”? (Vilka tankar eller känslor väcker de?)

Drömmen om lycka och kärlek

• Emma Bovary drömmer om ett annat liv, ett mer intensivt, mer "äkta" liv.
• Hur påverkar hennes romantiska föreställningar hennes val och öde?
• Koppla till dagens konsumtionskultur, sociala medier och självbild

Fri vilja och öde

• Samtalet mellan Emma och prästen Bournisien om fri vilja kontra förutbestämmelse kan ligga till grund för filosofiska diskussioner.
• Är Emma ansvarig för sina val – eller ett offer för sin tid och omständigheter?

Konsumtion, skuld och klass

• Lheureux, köpmannen, representerar kapitalismens förföriska sida – begäret efter lyx och status.
• Hur speglas dagens konsumtionssamhälle i Emmas skuldsättning?

Kvinnobild och blick

• Spegelscenerna med dottern Berthe gestaltar hur kvinnlighet, ideal och arv går i cirklar.
• Diskutera den manliga blicken, moderskap och arv – både biologiskt och kulturellt.

Metateater och fiktion

• Flaubert ställs inför “litteraturdomstolen”. Teatern kommenterar sin egen makt att skapa verklighet.
• Hur suddas gränsen mellan liv och konst, mellan Emma och hennes roll?

Teater är en konstform som inbjuder till mångfald av tolkningar – det finns varken rätt eller fel sätt att uppleva en föreställning. När ni har sett Madame Bovary har ni sannolikt tagit till er berättelse på olika sätt, vilket just är en av teaterns stora styrkor.

Vi vill uppmuntra till samtal som går bortom en enkel värdering av om föreställningen var "bra" eller "dålig". Låt i stället upplevelsen bli en utgångspunkt för reflektion och diskussion kring de frågor, känslor och tankar som väcks. Genom sådana samtal kan eleverna utveckla sin förståelse för både föreställningens innehåll och de teman som berörs – och samtidigt stärka sin förmåga att tolka, analysera och uttrycka egna perspektiv.

• Vilken bild av kärlek och lycka ger föreställningen?
• Är Emma en hjälte, ett offer eller en rebell?
• Hur påverkar samhällets förväntningar hennes val?
• Finns det paralleller till vår tid, tex. sociala medier, konsumtionshets, relationsideal?
• Hur används scenografi, musik och ljus för att visa skillnaden mellan Emmas drömvärld och verklighet?
• Varför tror ni att den här föreställningen spelas idag?

Ett bra sätt att inleda samtalet efter föreställningen är att hålla en minnesrunda, där alla elever får möjlighet att dela sina upplevelser. Samla gärna klassen i en cirkel på stolar för att skapa en öppen och trygg atmosfär.

Be eleverna att fundera en stund över vad de minns mest från föreställningen. Ge dem gärna några tysta sekunder för att reflektera – kanske med slutna ögon – innan samtalet börjar. När alla har fått tänka efter, låt varje elev, en i taget, berätta vad som stannat kvar mest i minnet.

Uppmuntra eleverna att uttrycka sina intryck fritt och att reflektera över vad de upplevde som särskilt starkt, överraskande eller betydelsefullt. På så sätt blir minnesrundan ett naturligt första steg mot ett djupare samtal om föreställningens teman och uttryck.

• Varför gör Emma som hon gör? Är hon egoistisk, olycklig, förtryckt – eller allt på samma gång?
• Vad menas med att “arseniken var metaforisk”?
• Hur kommenterar dramat dagens samhälle, trots att det utspelar sig i 1800-talets Frankrike?
• Hur används språket – och tystnaden – som uttrycksmedel?
• Vad säger pjäsen om relationen mellan litteratur och verklighet?

• Dagboksröster: Låt eleverna skriva ett kort dagboksutdrag ur Emmas, Charles eller dottern Berthes perspektiv.
• Försvarstal i litteraturdomstolen: Eleverna skriver ett försvarstal åt Flaubert – eller åt Emma.

1. Drömmen om lycka – "Min dröm i tre steg"

Tema: Drömmen om lycka och kärlek.
Syfte: Att på ett lekfullt sätt utforska vad lycka betyder för olika människor.
Tid: ca 10–15 minuter.

Så här gör du:

1. Alla står i en cirkel
2. Läraren säger: “Tänk på något som gör dig lycklig – något stort eller litet.”
3. En i taget får gå in i mitten och visa sin dröm med tre rörelser (t.ex. “hoppa i havet”, “kramas”, “köpa en klänning”).
4. Gruppen härmar rörelserna tillsammans som en “drömvåg”.
5. När alla visat sina tre rörelser får de välja en av Emmas drömmar (t.ex. kärlek, lyx, frihet) och skapa tre rörelser som visar den.

Reflektion

• Vad liknar Emmas drömmar våra egna?
• Vad händer när man får det man vill ha?
• Kan en dröm också bli en börda?

2. Fri vilja och öde – "Stanna eller gå"

Tema: Fri vilja och öde.
Syfte:Att utforska val och konsekvenser på ett enkelt, fysiskt sätt.
Tid: ca 15–20 minuter.

Så här gör du:

1. Läraren markerar två hörn i rummet: “Stanna” och “Gå”.
2. Läraren läser upp olika situationer:
   "Emma är olycklig i sitt äktenskap". "Hon får ett brev från sin älskare". "Hon har mycket skulder".
3. Efter varje mening får eleverna välja – stanna eller gå – och flytta sig till det hörn de tycker passar bäst.
4. 4. Några får berätta varför de valde som de gjorde.
5. 5. Avsluta med att två frivilliga spelar kort upp en “frusen scen” där Emma står mellan två val, och resten av klassen ropar “Stanna!” eller “Gå!”

Reflektion

• Är Emmas val fria – eller styrda av andra?
• När känns det lätt att välja, och när känns det omöjligt?

Tema: Kärlek, otrohet, samhällsnormer och kvinnans frihet. Tolstojs roman från 1877 skildrar Anna som, likt Emma Bovary, längtar efter passion och mening utanför ett kvävande äktenskap. Hennes kärleksaffär med Vronskij leder till samma moraliska och sociala undergång som Emmas – men i en rysk kontext

Filmförslag: Anna Karenina (2012, regi Joe Wright) med Keira Knightley – en visuellt överdådig version som, precis som Frljics Bovary, betonar teaterformen och kvinnans roll som “rollfigur i sitt eget liv”.

Tema: Kvinnlig existentiell tomhet, frihetslängtan och arv. Romanen (1998) väver samman tre kvinnor i olika tider – bland dem författaren Virginia Woolf – alla bundna av känslan av att livet “borde vara mer än detta”. Precis som Emma söker de mening bortom vardagen, men möter skuld och depression.

Filmförslag: The Hours (2002, regi Stephen Daldry) med Meryl Streep, Julianne Moore och Nicole Kidman. Filmen speglar Bovarys tematik med sin poetiska rytm och sin blick på kvinnlig förtvivlan i borgerliga rum.