Hamlet

Hej lärare! Vad roligt att ni ska se Hamlet på Dramaten. Här finns tips på hur ni kan förbereda teaterbesöket och reflektera efteråt. Under repetitionsarbetet har vi arbetat med genrepspublik från gymnasie- och folkhögskolor. Vill du delta med din klass i arbetet med kommande produktioner?

Hör gärna av dig om du har några frågor!
[email protected]

En del är vana att se scenkonst och för andra kan det här vara det första besöket. På teatern sker föreställningen live. Det betyder att skådespelarna på scenen hör och ser publikens reaktioner. Publiken är en del av själva upplevelsen! Påminn gärna eleverna om att samtal, ljud och ljus från mobiler kan störa skådespelarna och andra i publiken.

Prata med klassen om vad det innebär att vara publik:

• Vad är det för skillnad på att vara publik på en teaterföreställning och på bio?
• Har någon varit på teater förut? Har någon varit på Dramaten förut?
• Vad finns det för farhågor och förväntningar inför teaterbesöket?

I den här uppsättningen gestaltas personer med erfarenheter av krig. Det förekommer också iscensättning av dödligt våld.

Hamlet i korthet

Hamlet, skriven runt år 1600, är en av Shakespeares mest kända tragedier. Pjäsen är känd för sina komplexa teman som hämnd, galenskap och svek. Berättelsen kretsar kring prins Hamlet som möter sin döde fars vålnad och får reda på att hans far blivit mördad av dennes bror Claudius, som nu blivit kung och gift sig med Hamlets mor Gertrude. Vålnaden uppmanar Hamlet att hämnas vilket leder till svåra konflikter i och runt Hamlet. En viktig person i pjäsen är också Ofelia, som Hamlet har en kärleksrelation med.

Regissören Mattias Andersson har här gjort en egen bearbetning och version av Hamlet där han har valt att komprimera, ändra och skriva till för att ytterligare förstärka de teman han vill framhålla. Det här är Mattias version, men med stark grund i originalpjäsen.

Kända repliker

Hamlet innehåller flera välkända repliker, framför allt frasen: “To be or not to be – that is the question”. En fråga som inleder en filosofisk reflektion där Hamlet funderar över om det är bättre att uthärda livets svårigheter eller att undslippa dom genom att välja döden. Prata gärna med klassen om repliken och fråga hur de tolkar den:

HAMLET
Att vara eller inte vara – frågan betyder: är det modigast att tåla ett vidrigt ödes hugg och pilar, eller att ta till vapen mot ett hav av plågor och dräpa dem beslutsamt?

och

HAMLET
Ur led är tiden. Ve att jag är den som föddes att den vrida rätt igen!

HAMLET
Vad allt är platt och trist och meningslöst
i denna värld med all dess usla strävan.
Tvi dig, du värld! Du är en vanskött trädgård
som går i frö – där frodas bara ogräs
som kväver allt. Att det har gått därhän!
Två månader – nej mindre – sen han dog,
en kung, så lysande, en krigargud
mot den pajasen där. Så kärleksfull
emot min mor, att han knappt tillät vinden
få smeka hennes kinder alltför fritt.
Åh, jord och himmel! Att jag måste minnas!
Vid honom klängde hon sig fast, som om
aptiten bara växte då den stillats.
En månad bara... Inte tänka på det!
Knappast ens en månad förrän hon
gått in de nya skorna som hon bar på
min stackars fars begravning, där gråten
gällt fick pressas fram till avskedstalen.
O Gud! Ett oförnuftigt kreatur
sörjer nog längre! – Maka till min farbror,
min faders bror, men inte mer lik far
än jag lik Herkules. Efter en månad
förrn saltet i de falska tårarna
från hennes röda ögon dunstat bort
gifte hon sig. Så syndigt brått hon hade,
så flinkt hon bytte lakan för sin lusta!
Det kommer aldrig något gott av detta!
Men brist, mitt hjärta! Munnen måste tiga.

Det här är den sista uppsättningen på scenen som heter Elverket och som varit teaterscen och en del av Dramaten i 28 år. Hamlet har därför fått undertiteln ”the death of theatre”. Så här skriver dramaturg Anneli Dufva om det:

Den här uppsättningen som både är en Hamlet i en lång rad av Hamlet på Dramaten och samtidigt den sista teateruppsättningen någonsin på scenen Elverket, blir också en pjäs som förstärker frågan om konstens roll i vår tid, om teaterns roll i vår tid. Undertiteln ”The Death of Theatre” bör nog läsas precis tvärtom – som ett trotsigt konstaterande att teatern aldrig kommer dö (vad än Elverket förvandlas till, i vår usla era). Teatern förhåller sig ständigt till sitt eget minne, den lever av att vara en del av ett pågående verk. Hur framåtriktad, hur placerad i nuet en uppsättning än är, så bär den också alla de rum och alla de tolkningar som föregått den. Samma pjäs, men aldrig samma. Teater är alltid att både skapa nytt och att bära det gamla.

Länk till en längre text av dramaturgen här: dramaten.se/artiklar/pjasernas-pjas

När det gäller att tolka teater finns det inte något rätt eller fel. Ni som sett föreställningen har säkert upplevt den på olika sätt. Vi vill uppmuntra till reflektion bortom huruvida föreställningen var ”bra” eller ”dålig” och hoppas att Hamlet kan bidra till spännande samtal i klassrummet. Här finns förslag på frågor och övningar.

Ett sätt att börja prata om föreställningen är dela med sig av upplevelserna i en runda. Samla klassen, gärna på stolar i en cirkel. Börja med att låta var och en fundera för sig själv kring en situation eller en bild som hen minns starkast från föreställningen. Uppmuntra eleverna att vara tysta och blunda medan de funderar.

Låt sedan eleverna i tur och ordning säga något de minns från föreställningen. Uppmuntra eleverna att bidra med olika minnesbilder för att få syn på hur många olika intryck en föreställning kan ge.

Frågor att prata vidare om:

• Var och när utspelade sig den här versionen av Hamlet? I nutid, dåtid eller rentav i framtiden?
• Hur slutade det? Vad tror ni händer sen?
• Varför spelas Hamlet fortfarande så här 400 år senare? Vad finns det i berättelsen som fortfarande är aktuellt?

Låt eleverna skriva dagbok som om de vore Horatio. Hur skulle Horatio beskriva det som hänt? Hur mår han? Vad tycker han om Hamlet egentligen? Vad tänker han kring sitt eget agerande?

Ett sätt att bearbeta tematiken med klassen är att göra övningen Heta stolen och zooma in på teman som berörs i föreställningen.

Ställ stolar i en ring, berätta att ni ska göra övningen ”fruktsallad” men med en twist. Istället för frukter så får alla bli en karaktär ur Hamlet. Dela sedan in klassen i tre grupper, alla ”blir” en av dessa karaktärer. Du som lärare börjar att stå i mitten av ringen och ropa ut, tex. ”alla Horatios byter plats”. Alla som då ”blivit” Horatio byter då plats och du ska försöka ta en stol så att någon annan hamnar i mitten och får ropa ut en av tre Hamletkaraktärerna. Lägg till att man också kan ropa ”Hamletsallad”, då byter alla plats.

Låt eleverna sitta på stolar i en ring. Men nu ska det finnas en extra tom stol i cirkeln. Eleverna tar ställning till olika påståenden genom att flytta sig i ringen. Om man håller med om påståendet ska man byta plats/byta stol och om man inte håller med om påståendet ska man sitta kvar på sin plats/stol.

Uppmuntra eleverna att gå på sin första impuls och betona att det viktiga är att faktiskt ta ställning, men att man såklart får ändra sin åsikt under övningens gång. Syftet med påståendena är att sätta i gång eleverna, det viktiga är sedan att låta eleverna motivera sina ställningstagande och berätta hur de tänkt. Ställ gärna fördjupande följdfrågor.

Påståendena är inspirerade av föreställningens tematik. Under varje påstående finns förslag på möjliga följdfrågor i kursiv stil.

Börja med ett test-påstående för att prova övningens form, till exempel: Pizza är godare än hamburgare!

• Alla människor spelar roller. Vad innebär det att spela en roll – i livet och på scen?
• Det kan vara okej att hämnas. När och hur i så fall? Kan hämnd skapa rättvisa?
• Hämnd föder hämnd. Kan man stoppa hämndspiraler? Hur?
• Alla människor vill ha makt. Hur påverkas människor av maktbegär? Vem hade mest makt i Hamlet?
• Makt korrumperar. På vilket sätt?
• Alla påverkas av könsroller. Vilka påverkas mest och/eller minst?
• Det är naivt att lita på människor. Vad gör att vi litar på eller inte litar på någon? Fanns det någon karaktär i Hamlet som man faktiskt kunde lita på?
• Det är viktigt att känna att livet är meningsfullt. Vad betyder meningsfullt? Vad kan man göra för att skapa mening? Hur kände Hamlet kring sitt liv?
• Vissa människor har högre moral än andra. Vad påverkar vilken moral man har?
• Det finns en sanning. Hur vet man att något är sant eller inte?
• Det går att förändra samhället. Hur? Vad behövs?

• Vad sägs om teater i föreställningen?
• Vad kan teater fylla för funktion i samhället? Är det viktigt med teater?
• Varför spelade Hamlet upp en teaterföreställning för sina närmaste? Vad ville han med det?

I Mattias Anderssons uppsättning är krig och död starkt närvarande både i berättelsen och i scenografin.

• Hur förhåller sig och påverkas de olika karaktärerna av kriget?
• Vad tänker ni om Polonius replik nedan, går det att dra kopplingar till dagens samhälle?

POLONIUS
Jag fruktar på det stora hela,
att nya bistra tider bådar för vårt land.
Det gjuts kanoner nu i väldig mängd
och köps in krigsutrustning utifrån,
och våra egna vapenbyggare
sliter jämt så hårt att varje dag
är arbetsdag.

Det är många som jobbar med en föreställning som inte själva står på scenen. Till exempel regissör, dramatiker, scenograf, ljusdesigner, kompositör, kostymör, rekvisitör, maskör och tekniker. Allt vi ser och hör på scenen är resultatet av medvetna val. De som arbetat fram föreställningen har velat skapa vissa stämningar, känslor och bilder. Välj några av frågorna och låt eleverna beskriva och reflektera. Det finns inget rätt eller fel utan det är elevernas upplevelser och tolkningar som är intressanta.

Scenbilden/rummet

• Hur skulle ni beskriva scenrummet? Vilken känsla och stämning gav scenografin?
• Hur förändrades scenografin/scenbilden under föreställningens gång?
• Hur användes föremål/rekvisita? Hur förstärkte de berättelsen?
• Hur användes ljus? Vilka olika miljöer och stämningar skapades?
• Hur användes ljudeffekter och musik? Passade ljudet till föreställningen?
• Fick vi några tecken på i vilken tid och på vilka platser berättelsen

Gestaltningen

• Vad tycker ni om hur skådespelarna gestaltade karaktärerna?
• Ville föreställningen underhålla eller utmana publiken?
• Var föreställningen överraskande på något sätt?

Böcker

Hämnd eller upprättelse – hämndspiralens psykologi
av Tomas Böhm, Suzanne Kaplan.

Titta Hamlet
av Barbro Lindgren och Anna Höglund.
"En halsbrytande och fullständigt genial pekbokstolkning av Shakespeares klassiska tragedi, nedkokad till minsta tänkbara omfång..." Lotta Olsson i DN

Intervjuer med regissör och skådespelare

Gustav Lindh spelar Hamlet i Dramatenprotest - Aftonbladet
I en rutten värld kan Hamlet ge livskänsla - SvD

Självmordslinjen

För dig som mår dåligt och/eller går i tankar kring suicid finns hjälp att få, till exempel via Självmordslinjen: ”För dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk ring 112”.