Glow Up

Att gå i högstadiet var för mig liksom för många andra en mycket omtumlande tid, en slags balansakt med ena foten i barndomen och andra i vuxenlivet. När högstadiet var som roligast kändes det som att befinna sig på ett rymdskepp och tillsammans storma fram mot vuxenlivet. Gemensamt längtade vi efter den första sexuella erfarenheten, den första fyllan, pengarna som skulle tjänas, drömmarna som skulle förverkligas, kroppen som skulle förvandlas och begäras. När det var som värst var det outhärdligt. De sociala hierarkierna och koreografierna, den ständiga risken att göra fel och stötas ut. Kroppen som växte åt alla håll förutom det rätta. Förälskelserna som brann men aldrig blev besvarade. Hormonerna som fick hjärtat att kännas som om det befann sig i ett kärnvapenkrig.

Om detta ville vi göra teater. Ett slags emotionellt kaos om bästa vänner, begär, smink och kropp. Jag hoppas att Glow up med varsam hand ska sätta den unga publiken i rörelse och få den att se på sig själv och varandra med lite mer empatisk blick. Och om inte annat, så i alla fall få lite välförtjänt vila innan den framrusande rymdresan fortsätter. Välkomna!

Carl Johan Karlson, regissör och konstnärlig ledare Unga Dramaten

Alice ska snart fylla 15 och hon och hennes bästa vän Räkan är helt oskiljaktiga. De vet allt om varandra. Eller? Vad vet dom på riktigt om varandra? Vad innebär det att ha en bästa vän? Alice liv styrs av vad olika influencers tycker, om smink, hår och de senaste inläggen på sociala medier. Hon gör allt för att uppnå det perfekta ”glowet”. Hon ringer varje morgon till Räkan för att få bekräftelse. Men en dag förändras allt. En ny klasskamrat börjar. Hon är enligt Alice helt perfekt. Helt plötsligt blir ingenting viktigare för henne än att bli vän med den nya tjejen som kallas för Angel Baby.

Ett sätt att förbereda klassen inför föreställningen är att göra övningen Heta stolen och zooma in på teman som berörs i föreställningen.

Samtal

Börja med att låta eleverna prata i par eller mindre grupp om influencers. Vilka stora influencers finns det? De får gärna ge exempel både på svenska, utländska, kvinnliga, manliga osv. Samla namnen på tavlan och låt klassen prata om dem. Varför är just de här så stora? Varför vill folk följa just dem?

Uppvärmning: Tiktok-sallad

Ställ stolar i en ring, berätta att ni ska göra övningen ”fruktsallad” men med en twist. Istället för frukter så väljer klassen tre influencers. Dela sedan in klassen i tre grupper, alla ”blir” en av dessa influencers. Du som lärare börjar att stå i mitten av ringen och ropa ut, tex. ”alla Bianca Ingrosso byter plats”. Alla som då ”blivit” Bianca Ingrosso byter då plats och du ska försöka ta en stol så att någon annan hamnar i mitten och får ropa ut en av tre influencer-namnen. Lägg till att man också kan ropa ”tiktoksallad”, då byter alla plats! 

Instruktion till värderingsövning

Låt eleverna sitta på stolar i en ring. Men nu ska det finnas en extra tom stol i cirkeln. Eleverna tar ställning till olika påståenden genom att flytta sig i ringen. Om man håller med om påståendet ska man byta plats/byta stol och om man inte håller med om påståendet ska man sitta kvar på sin plats/stol.

Uppmuntra eleverna att gå på sin första impuls och betona att det viktiga är att faktiskt ta ställning, men att man såklart får ändra sin åsikt under övningens gång. Syftet med påståendena är att sätta i gång eleverna, det viktiga är sedan att låta eleverna motivera sina ställningstagande och berätta hur de tänkt. Ställ gärna fördjupande följdfrågor.

Påståendena är inspirerade av föreställningens tematik. Under varje påstående finns förslag på möjliga följdfrågor i kursiv stil.

Påståenden

Börja med ett test-påstående för att prova övningens form, till exempel:
Pizza är godare än hamburgare

Influencers har stor makt över människor!
På vilket sätt har influencers eventuellt makt? Vilket ansvar har influencers? 

Alla människor påverkas av skönhetsideal!
Hur påverkas vi? (eller inte?) Vem är det som bestämmer hur man “ska” se ut? Varifrån kommer idealen? 

Utseendet är lika viktigt som personligheten!
Kan ens utseende säga något om hur man är som person? Varför kan utseende vara viktigt?

Det är vanligt att vänner blir avundsjuka på varandra!
Hur kan man hantera avundsjuka? Vad är vi ofta avundsjuka på? 

Alla bryr sig om status!
Hur märker man att någon har status? Är status något man bara ”har” eller något man får?

En bästa vän ska alltid vara på ens sida!
Vad finns det för ideal om hur man ska vara ”bästisar”? Vad är det som är speciellt med just ”bästis”? Kan man bara vara bästa vän med en person?

Hur påverkas vi av sociala medier, trender, normer? Hur kan skönhetsideal skilja sig mellan kulturer och tidsepoker? I samband med föreställningen kan ni boka in ett Skapande skola-besök på Nationalmuseum och se utställningen Kroppen – om kroppsideal genom tid, norm och blick.

Nationalmuseum har lärarmaterial om hur skönhetsideal förändrats historiskt, titta gärna igenom och använd som diskussionsunderlag med eleverna. Omöjliga kroppar, om skönhetsideal, mode och genus.

Utgå från frågorna nedan och låt eleverna prata, gärna två och två eller i mindre grupper. Samla sedan hela klassen och lyssna på vad de olika smågrupperna pratat om. Har de kommit fram till samma saker eller finns det olika upplevelser, tolkningar och tankar? Påminn gärna om att det inte finns något rätt eller fel svar, det intressanta är elevernas olika upplevelser och tolkningar.

• Hur skulle ni beskriva Alice?
• Hur skulle ni beskriva Räkan?
• På vilket sätt var Alice och Räkan lika och olika varandra?
• Varför slogs de i skogen?
• Vad kände Alice och Räkan när Angel började i klassen?
• Varför blev Angel så viktig för Alice
• Hur kände Alice när hon blev inbjuden till gungorna?
• Varför tror du Räkan valde att gå med Angel Baby till gungorna?
• Vad hände vid gungorna?
• Varför visade Räkan sugmärket för Alice? Vad ville hon ha för reaktion?
• Hur visade Alice att hon var besviken på Räkan?
• Hur visade Räkan att hon var besviken på Alice?
• Vilka ledtrådar talade om att något inte stod rätt till hemma hos Räkan?
• Vad tror ni kommer hända med Alice och Räkan sen?

Ge eleverna i uppgift att skriva ett vykort till Alice eller Räkan som om de vore deras vän. Kanske vill vännen ge råd eller fråga något. Låt gärna eleverna skriva för hand, dela A4:an i två delar. Kanske kan de också rita en framsida på vykortet, en bild ur föreställningen. Läs upp vykorten i klassrummet eller samla ihop dem (eller skicka gärna till oss!).

Under arbetet med referensgrupper har vi märkt att sekvenserna med Madagaskar upplevts som ett mer abstrakt inslag i föreställningen. Fråga gärna med klassen om deras tankar kring Madagaskar.

• Vad berättade Alice om Madagaskar?
• Hur verkar det vara på Madagaskar? Var det en positiv eller negativ plats?
• Vad kan Madagaskar var en symbol för?

Allt man ser på scenen är ett resultat av medvetna val. Det är många som jobbar med en föreställning men som inte står på scenen. Till exempel regissör, dramatiker, scenograf, ljusdesigner, kompositör, kostymör, rekvisitör, maskör och tekniker. Det finns en tanke, avsikt, idé med allt vi ser och hör på teaterscenen: ett upsåt att skapa vissa stämningar, känslor och bilder.

Så här säger scenograf Toni Tora Botwid om scenrummet och kostymen: 

I scenografin till Glow up vill vi leka med en värld som både skulle kännas vacker, lockande och samtidigt brutal och obehaglig. Något monstruöst och glänsande förföriskt. Något som skulle kunna föra tankarna till smink, kropp och begär. Och bakom det syns en inre, eller yttre skog, eller en stökigt flätad frisyr.

Det kändes intressant att skapa ett abstrakt rum, som en motspelare till textens ordrika rapphet. Där spelar ljusdesignen också en viktig roll. Alice har en kostym som vi hoppas kan göra att publiken kan relatera till henne, någon att spegla sig i, tycka om men också kanske bli irriterad på.

Föreställningen laborerar med femininitet och idén om en normativ skönhet, därför kändes det viktigt att låta rummet på vissa sätt leka med klassiskt feminint kodade färger. Förhoppningen är att den visuella inramningen ska jobba med det undermedvetna hos publiken, alltså med våra känslor! Att den ska skapa olika associationer hos olika personer, att den ska beröra och förföra.