Erinyerna
Tre hämndgudinnor, enligt myten skrämmande gestalter med hår av ormar, fladdermusvingar och med facklor i händerna. I Aischylos tragedi som skrevs för 2500 år sen förföljer Erinyerna Orestes för att han dödat sin mamma men gudinnan Athena ingriper och bestämmer att brott i fortsättningen ska lösas i domstol. Pjäsen handlar om konflikten mellan gammal blodshämnd och ny juridisk ordning och erinyerna blir symboler för övergången från primitiv vedergällning till ett mer civiliserat och samhälleligt rättssystem. I pjäsens slut försonas de och får hedersnamnet Eumeniderna – ”de vänligt sinnade” – vilket markerar både deras fortsatta betydelse och en ny balans mellan rättvisa och nåd.
Vår version tar vid där Aischylos slutas. Erinyerna får inte hämnas längre utan jobbar på ett slags kontor i underjorden med att arkivera alla hämndkänslor. Men de har tröttnat på sin trista tillvaro och längtar tillbaka till sin forna storhetstid. Så när barnet Nemo dyker upp så ser de sin chans! Barnens värld vimlar ju av starka hämndkänslor som samhället inte verkar kunna hantera. En chans att snurra igång en hämndaktions-spiral? En chans att göra Erinyerna mäktiga igen?
Nemesis
Är i grekisk mytologi hämndens gudinna. I föreställningen är hon rättvisans gudinna som drivs av övertygelsen att rättsystemet ska utdela straff, inte enskilda gudar eller människor. Nemesis är här chef på kontoret och den som ser till att Erinyerna inte hämnas.
Herkules
halvgud, i föreställningen används hans som en symbol för killar som spänner sina muskler och är macho.
Antigone
Dotter till kung Oidipus. I föreställningen refereras till Antigone som någon som begår självmord.
Hydran
En sorts draklik varelse som kännetecknas av sina många huvuden. Om någon hugger av ett av hens huvud så växer det ut två nya.
Tartaros
I grekisk mytologi underjordens dödsrike.
