Röde OrmFrans G. Bengtsson

Om uppsättningen

Premiär: 2 april 2020, Stora scenen

Textas på svenska via app i mobil eller surfplatta följande datum: 22/4, 2/5, 8/5, 14/5, 16/5. Läs mer

Läs mer

Ett gäng sjövilda bibliotekarier och ett episkt vikingaäventyr

Det är fredagkväll i biblioteket och bibliotekarierna har sin traditionsenliga högläsning för varandra. Någon har valt Röde Orm, Frans G. Bengtssons älskade vikingasaga. De läser. Lever sig in i berättelsen. Beväpnar sig till tänderna. Snart är biblioteket ett böljande hav, ett fort, ett blodigt slagfält. Alla dör. Flera gånger om.

Den storslagna berättelsen om vikingen Röde Orm är en av den svenska litteraturens verkliga klassiker. Nu kommer den till Dramatens stora scen för första gången, i dramatisering och regi av Alexander Mørk-Eidem. Uppsättningen blir en hyllning till fantasin, berättarglädjen, den kärva humorn och lyckan i att få vara viking en liten, liten stund.

Röde Orm är en äventyrsberättelse i två delar av den svenske författaren Frans G. Bengtsson. Första delen, Sjöfarare i västerled, som den här uppsättningen baseras på, kom 1941. Den andra delen, Hemma och i österled, gavs ut 1945. Röde Orm har flera gånger hamnat högt på listor över århundradets mest älskade svenska romaner.

Alexander Mørk-Eidem satte på Dramaten senast upp succéföreställningen Häxjakten

Biljetter

  • Föreställning Tid Scen Platstillgång
  • Onsdag 1 april – offentligt genrep 19:00 Stora scenen Köp biljett
  • Torsdag 2 april – premiär 19:00 Stora scenen Köp biljett
Se alla föreställningar

Dramatisering

Alexander Mørk-Eidem

Scenografi

Erlend Birkeland

Kostym

Jenny Ljungberg

Ljus

Ellen Ruge

Bakom kulisserna

”Man behöver inte alltid borra sig in i samtiden, ibland behöver man rymma från den också”

Intervju_Alexander_Mørk-Eidem.jpg

Fem frågor till regissören Alexander Mørk-Eidem.

Du har sagt att Röde Orm är en berättelse som är omöjlig att göra teater av. Förklara. Det är en episk saga som rör sig över halva västvärlden. Från Skåne till Danmark till Frankrike och Medelhavet och vidare till England… Det är en sån berättelse som man inte brukar göra på teatern. Där föredrar man att berätta om händelser under en begränsad tid, gärna i ett och samma rum. I Röde Orm får vi ett helt liv, runt om i hela världen, med stora sjöslag. Logistiskt och tekniskt är det helt omöjligt.

Så du har valt att låta berättelsen ta plats på ett bibliotek.
Att någon läser den och ”lajvar” den, är det enda sättet den kan spelas på. Omöjligheten blir rolig då. Det blir intressantare att se hur vi löser utmaningarna då, än om vi hade tillgång till 200 statister och en gigantisk scenbild. Boken är en hyllning till äventyrslusten och fantasin och ett bibliotek är som ett tempel för fantasin. Bara att öppna en bok är att träda in i en annan värld. Att låta det ta plats på ett bibliotek är en hyllning till fantasin och läsarens medskapande.

Du har berättat att du stal boken från ett bibliotek som ung. Ett första möte mellan läslust och vikingamentalitet?
Det stämmer. Jag har den hemma fortfarande, men jag har rivit bort lånekortsfickan. Boken gjorde uppenbarligen intryck, jag stal ju inte alla böcker jag läste. Det jag gillade som ung var att jag fick drömma mig bort och vara viking ett tag. När jag läser om den idag slås jag av att den är så humoristisk och att vikingarna är så pragmatiskt inställda till kulturerna de möter. De är inte världens bästa vikingar, de blir ju flera gånger tjänare till olika kungar och tvingas konvertera till andra religioner – och det gör de utan några protester.

En intressant aspekt är att boken kom ut 1942, och att Frans G. Bengtsson var tydlig antinazist. Han vägrade ge ut den i Norge bland annat, då de ville ta bort den sympatiskt skildrade juden i boken. Det är också en rolig aspekt, att ta tillbaka vikingatiden från nynazisterna.

När teatrar sätter upp klassiker säger man ofta att de är ständigt aktuella och handlar om eviga frågor. Finns det något i Röde Orm som säger något om vår tid?
Letar man så finns det säkert något, men framförallt sätter jag upp den för att det ska bli kul. Jag vill skapa en fantasifull och rolig kväll på teatern, målet är inte att rädda världen just den här gången. Man behöver inte alltid borra sig in i samtiden, ibland behöver man rymma från den också. Boken kom mitt under andra världskriget när man inte kunde resa så lätt och allt var ransonerat, då var det nog kul att kunna resa med vikingarna i boken. Och idag skapar ju klimatångesten lite av samma problem. Så det här är en miljövänlig föreställning, där man får resa Europa runt på en kväll utan att flyga.

Är det en familjeföreställning?
Vi tänker inte utforma den så, vi kommer göra vad vi tycker blir kul. Det är en föreställning för vuxna, men barnen kan nog följa med. Familjeföreställningar brukar vara för barn och så får de vuxna följa med. Här är det tvärtom. Men det förekommer ju våld och grova svordomar. Mjöd, svampar och okvädesord! Lite som när jag gjorde De tre musketörerna på Stadsteatern, det var inte en familjeföreställning, men det kom barn och såg den.