Information med anledning av coronaviruset.

Ur en serie radioprogram 1949


”En kategori som kanske har det allra sämst är hemmafruarna. Uttröttade av arbete, isolerade på en liten arbetsplats utan arbetskamrater, tvingas de dag ut och dag in att utföra ett ofta otacksamt arbete nästan utan uppmunt-ran. Även om det kunde vara ett arbete, som borde bidra till en stegring av självkänslan, visar det sig i praktiken att de känner sig som de mest odug-liga i samhället, de är varken värda lön eller semester.”

”Det som för mig syns vara den största konflikten är kvinnornas egen osäkerhet, egen hjälplöshet, egen svårighet när det gäller att utstaka den väg de har att gå för att nå fram till en riktig syntes mellan Kvinnan och Människan.”

”Hur skall vi kvinnor hjälpa varandra fram till den självkänsla som människa, som skapar en känsla av oberoende, av inre säkerhet?”

”Hemmahustruns lott, som tidigare varit självklar, har genom kvinnornas marsch ut i samhället förlorat sin självklarhet och hos dessa skapat krav, rättmätiga krav, som kanske kommit i skymundan, därför att man alltid betraktat deras tillvaro som den ideala, den fysiologiska för alla kvinnor.”

”Kvinnans ensamhetskänsla kan vara så stor, att ett deltagande i en unison sång, då hon hör sin egen stämma blanda sig med andra, kan bli en upp-levelse av stora mått.”

”Det borde vara varje kvinnas medborgerliga skyldighet att öka trivseln bland både män och kvinnor genom att vårda sitt yttre, det stärker den kvinnliga självkänslan och det är det vi behöver.”


Att vara kvinna: elva radioprogram kring temat att vara kvinna i dag 1948–1949