Hugh och Nancys många världarLars Rudolfsson, fritt efter en bok av Peter Byrne

Om uppsättningen

Urpremiär: 2 mars 2019, Elverket
Rökning av örtcigaretter förekommer i föreställningen
Svensk text 22/3, 29/3, 14/4, 27/4 via app i mobil eller surfplatta, läs mer

Läs mer

En nyskriven musikal med Helen Sjöholm och Vanna Rosenberg i dubbelrollen som hemmafrun Nancy. Skriven och regisserad av Lars Rudolfsson – regissören bakom succémusikalen Kristina från Duvemåla.

Nancy lever ett ensamt liv som hemmafru i 1970-talets USA. Hon städar, bakar ”Key Lime Pie” och tjatar på sina tonårsbarn. Maken Hugh är ett matematiskt geni. I sin ungdom sysslade han med kvantfysik och lanserade en revolutionerande teori om hur vår värld ständigt delas i nya parallella världar.

Det är en tid av swingers och framtidstro, grillpartyn och upprustning. Men var finns Nancy? Plötsligt kliver en oväntad gäst ut ur städskrubben. Det är hon själv. De parallella världarna möts.

Musik av Mats Gustafsson och Per-Åke Holmlander.

Biljetter

  • Föreställning Tid Scen Platstillgång
  • Fredag 1 mars – offentligt genrep 19:00 Elverket onumrerat Utsålt
  • Lördag 2 mars – premiär 19:00 Elverket onumrerat Utsålt
  • Söndag 3 mars 16:00 Elverket onumrerat Begränsad Köp biljett
  • Onsdag 6 mars 19:00 Elverket onumrerat Begränsad Köp biljett
  • Torsdag 7 mars 19:00 Elverket onumrerat Begränsad Köp biljett
Se alla föreställningar

Regi

Lars Rudolfsson

Scenografi

John Engberg

Ljusdesign

Linus Fellbom

Musik

Mats Gustafsson, Per-Åke Holmlander

Musiker

Susanna Risberg, Niklas Barnö, Edvin Nahlin

Kostym

Kersti Vitali Rudolfsson

Mask och peruk

EvaMaria Holm, Mimmi Lindell

Bakom kulisserna

Helen Sjöholm och Vanna Rosenberg övar sång

Helen Sjöholm och Lars Rudolfsson möts igen


Lars Rudolfsson och Helen Sjöholm

”Har längtat så efter att få jobba med Lars igen – hans allvarliga, barnsliga nyfikenhet och hans kärlek och tilltro till ensemblen; det blir alltid ett lustfyllt äventyr. Pjäsen är dessutom hans originalmanus; en skruvad och drabbande berättelse. Spännande!”
– Helen Sjöholm

”Vi har följt i varandras spår i snart 25 år nu. Vi har gjort fem stora produktioner tillsammans. Helen är fenomenal. En naturkraft. Jag älskar att arbeta med henne. Hon lyser som en stjärna.”
– Lars Rudolfsson

Parallella universum och känsliga hemligheter

Emma Meyer Dunér om den amerikanske vetenskapsmannen Hugh Everett, som vi möter i Lars Rudolfssons pjäs Hugh och Nancys många världar.

Hugh Everett III presenterade sin teori 1957. Trots idén om de olika världarna hade han ingen tro på ett liv efter detta. Han ville att hans aska skulle kastas i en soptunna.

Hugh gifte sig med Nancy, de fick två barn, Elizabeth och Mark. De kunde ha levt den stora amerikanska drömmen. Men så blev det inte. Deras liv är radioaktivt avfall som strålar genom historien. De levde alla i parallella världar. Dottern Liz svalde till slut en burk sömnpiller och sonen Mark – som beskrev sin pappa som en ”robot” – förstod först i vuxen ålder att han varit en berömd vetenskapsman.

En dag blev Mark kontaktad av journalisten Peter Byrne. Och Mark lät Byrne gå igenom föräldrahemmets alla lådor, som han förvarade
i sin källare.

Med hjälp av lådornas innehåll (osorterade anteckningar, dagböcker, noteringar på servetter, rapporter, ljudinspelningar och mycket annat) byggde Byrne sin biografi: The many worlds of Hugh Everett III; Multiple universes, mutual assured destruction, and the meltdown of a nuclear family (2010). Det är berättelsen om en familj som förintar sig själv, i ett Amerika som rustar sig mot världen. Det är berättelsen om en man med stora visioner som möter ett kompakt motstånd för en revolutionerande idé. En antihjälte som senare kom att bli en framgångsrik försvarskonstruktör med tillgång till nationens mest känsliga militära hemligheter. En man som introducerade en ny uppfattning om verkligheten och påverkade världshistoriens gång i en tid då kärnvapen sågs som både hot och räddning. Han var en spegel av sitt land. Rationell och självupptagen.

Boken berättar också om hans fru Nancy, om hennes tillvaro och drömmar. Hon var Hughs motsats. Osorterad, uppslukad av sitt inre liv, en hängiven mamma. Hugh och Nancy och deras många världar återuppstår i Lars Rudolfssons pjäs. En hyllning till en icke-fungerande familj som satt fast i sin egen tid.

Hugh Everetts teori fick så småningom sitt erkännande, men först efter hans död 1982. Och familjen följde hans önskan och dumpade hans aska i en soptunna. Några år senare, i dottern Liz avskedsbrev, stod följande: ”Vänligen bränn mig och DON’T FILE ME :'(. Häll ut mig i en fin vattenpöl … eller i soporna, så kommer jag kanske till rätt parallellt universum där jag kan träffa Pappa.”

Emma Meyer Dunér är chefdramaturg vid Dramaten.

”Varifrån kommer det här med parallella universum? Det låter ju trots allt mera som science fiction än genuin vetenskap. Flervärldstolkningen är alltså en tolkning av kvant- mekaniken som ursprungligen föreslogs 1957 av den amerikanska fysikern Hugh Everett. I korthet går det ut på att varje tänkbart resultat av en mätning av ett kvantmekaniskt system (vanligtvis en elementarpartikel) blir verklighet. Flera världar eller inte, saker är hur som helst lite knasiga på elementarpartikelnivå. Ta nu en elektron till exempel, den tycks inte ha någon bestämd position, den är överallt och ingenstans samtidigt i sin bana innan vi observerar den, vilket tvingar den att välja position. Och enligt flervärldstolkningen skapar varje ny mätning, varje observation ett nytt universum. Med andra ord, varje beslut vi fattar, allt vi gör, allt som händer, skapar ett nytt vägskäl i verkligheten, och får universum att förgrena sig.”

Peter Byrne i The Many Worlds of Hugh Everett III; Multiple Universes, Mutual Assured Destruction, and the Meltdown of a Nuclear Family (2010).

Samtal och introduktioner

Introduktioner

Kom en stund innan föreställningen för en introduktion till Hugh och Nancys många världar.

13 mars: Emma Meyer Dunér i samtal med regissören och dramatikern Lars Rudolfsson om tillblivelsen av en musikal.
22 mars: Richard Dawid, professor i vetenskapsfilosofi vid Stockholms universitet, berättar om Hugh Everett.

Fri entré, öppet för alla (även de utan biljett till kvällens föreställning).