Performance Lecture: Om robotar

Om uppsättningen

Datum: 21 januari 2018, Lilla scenen
Speltid: Cirka 1 timme och 15 minuter, utan paus

Läs mer

Kan robotar passa våra barn? Kan vi använda en artificiell intelligens som icke-dömande psykolog? Och hur mycket får vi egentligen använda robotteknologi för att förbättra oss själva, för att göra oss snyggare eller starkare?

I robotforskaren och professorn Danica Kragić Jensfelts iscensatta föreläsning/performance lecture om robotik – Om robotar – väcks en mängd frågor om framtidens möjligheter.

Kan robotar lära sig att imitera empati – och är den i så fall lika värdefull som ”verklig” empati? Vad är ett medvetande? Är människan på väg att skapa en ny sorts liv?

Med erfarenhet som städare och med en son med särskilda behov, drivs Danica Kragić Jensfelt av tanken på att robotar ska kunna göra våra liv bättre genom att göra sådant vi inte hinner, vill eller kan. Men var går egentligen gränsen – tekniskt och moraliskt?

Medverkar ur Dramatens ensemble gör Eric Stern samt Nils Bergstrand och Johan Ahlberg, brukare.

Performance lectures, där kunskap förmedlas med teaterns verktyg, är ett nytt format på Dramaten och arrangeras inom ramen för Dramaten&. Programmet kommer bland annat att rymma ett återkommande helt nytt samarbete mellan Dramaten& och Nobel Center som tar sitt avstamp i olika forskares vardag. Ett nytt sätt att utforska och kommunicera vetenskap.


Presenteras av Dramaten&

I samarbete med

Spelschema

Datum Tid Platstillgång
Söndag 2018-01-21 19:00 Köp biljetter
Se fler föreställningar

Medverkande

Regi

Pia Forsgren

Scenografi/visuell form

Sophia Wood, Tove Alderin

Dramaturg

Anna Berg

Bakom kulisserna

4 frågor till Danica Kragić Jensfelt

Du pratar om att robotar ska kunna göra sånt vi inte vill, kan eller hinner. Finns det någon särskild uppgift du drömmer extra mycket om att en robot ska klara av?
– Tråkigt sagt, men städning är fortfarande väldigt lockande. Jag har lite svårt med att människor jag inte känner vistas hemma hos mig och städar. Kanske lite sjukt men jag vill att mitt hem är bara mitt, inklusive dammet. Och sedan kan städning också kräva planering — när och hur det ska göras — en robot som jag har hemma och städar när det passar (kanske när vi sover, om den är tyst) kan vara bra.

Vad tror du att vetenskapen har att vinna på att samarbeta med teatern?
– För det första har vi som uppdrag att informera allmänheten om vår forskning. Om allmänheten vet mer, så kan acceptansen för och satsningarna på forskningen blir ännu bättre. Sedan kan jag också lära mig att presentera min forskning på ett begripligt och mer konstnärligt sätt, så alla vinner på det! Det är en utmaning för mig, men min man sa att det måste kännas lite obekvämt annars lär man sig inget nytt.

När du berättar om ditt arbete och framtidens möjligheter – blir människor förväntansfulla eller förskräckta?
– Både och tror jag, som jag själv när jag tänker på eller hör om annan forskning som jag inte vet så mycket om. Spännande och skrämmande samtidigt. Men är det inte så med livet och nya situationer också?

Ser du fram emot att stå på Dramatens scen eller hade du hellre skickat en robot?
– Ha, ha! Det kanske blir en robot. Vem vet?