Ensamav Alfhild Agrell

Om uppsättningen

Premiär: 2 september 2017, Lilla scenen
Ensam ingår i Dramatens abonnemang, läs mer.

Läs mer

Stockholm runt sekelskiftet. Thora är ogift och lever med sin oäkta dotter Yngva. Dessutom är Thoras bästa vän en ogift läkare. Det passar sig inte anser omgivningen – men Thora vägrar att skämmas.

Det är först när dottern träffar en man som situationen blir ohållbar. Fästmannens pappa, som själv knappast är ett helgon, håller nämligen hårt på konventionerna och vägrar låta sonen gifta sig med en oäkting. Snart vilar ungdomarnas eventuella lycka på Thoras axlar. Ska hon böja sig för omgivningen eller hålla fast vid sina principer?

Ensam handlar om att utmana samhällets oskrivna regler och att stå för vad man tror på oavsett konsekvenser. Pjäsen är också ett varmt porträtt av en stark mor-dotter-relation och en insiktsfull studie i ojämlikhet, klass och de konservativa krafternas kvävande effekt på den personliga friheten.

1880-talet är ett omvälvande decennium i svensk teaterhistoria. Det är nu de kvinnliga dramatikerna äntligen bereds plats på våra scener. Den påtagliga verkligheten med sina problem och orättvisor skulle ur kvinnligt perspektiv nu sättas under debatt. Inte minst av Alfhild Agrell.

Hennes karriär på Dramaten blev kort men intensiv. Av de sammanlagt nio pjäser hon skrev på 1880-talet blev inte mindre än sex antagna på nationalscenen, under åren 1881–86. Det kan jämföras med hennes väninna och kollega Anne Charlotte Leffler, som under samma decennium fick upp två pjäser, och August Strindberg, som fick upp en enda. På teatern var Alfhild Agrell tidens stora stjärna.

Regissören Jenny Andreasson har återkommande arbetat med oförtjänt bortglömda kvinnliga dramatiker.  På Dramaten har Jenny Andreasson tidigare bland annat satt upp Slott i Sverige av Françoise Sagan, Chéri av Colette och De oskyldiga av Lillian Hellman.

Spelschema

Datum Tid Platstillgång
Fredag 2017-09-01 19:00 Köp biljetter
Lördag 2017-09-02 19:00 Köp biljetter
Söndag 2017-09-03 16:00 Köp biljetter
Onsdag 2017-09-06 19:00 Köp biljetter
Torsdag 2017-09-07 19:00 Köp biljetter
Se fler föreställningar

Scenografi och kostym

Marika Feinsilber

Peruk och mask

Linda Hyllengren

Ljud

Tina Paulsson

Ljus

Anna Wemmert Clausen

Bilder från uppsättningen

Bakom kulisserna

Tre frågor till Ingeborg Nordin Hennel om Alfhild Agrell

Ingeborg Nordin Hennel är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, en av pionjärerna inom svensk kvinnolitteraturforskning och författare till boken Alfhild Agrell: Rebell, humorist, berättare.

Vad gjorde Alfhild Agrell så populär på sin tid?

– Hon skrev sig rakt in i sin tids genusideologiska debatt. Därmed blir hennes dramatik ett tidspräglat kvinnopolitiskt statement. Hennes genombrottsdrama Räddad är ett modigt korrektiv till Ibsens Ett dockhem och ansågs av en samtida auktoritet som Karl Warburg som till och med bättre: Ibsen gestaltade en undantagssituation, Agrell en vardagshistoria.

Varför glömdes hon bort så snart efter sin storhetstid?

– Skälen är flera. Det går inte att skapa en legend av Agrells död 1923 som ju sker i relativ anonymitet. Detta i jämförelse med Victoria Benedictssons tragiska självmord på ett hotellrum i Köpenhamn. Eller likt kollegan Ann-Charlotte Lefflers helt oväntade bortgång som fantasieggande hertiginna av Cajanello. Dessutom har två signalord envist häftats vid Agrell: manshat och imitation, något som beror på slarvig läsning eller ingen läsning alls. I själva verket är det nämligen lika lätt att finna positivt gestaltade män som misogyna skurkar i hennes fiktion. Vad gäller anklagelsen av henne som enkel imitatör var hennes strategi att inte dölja sina manliga impulsgivare. Snarare tvärtom. Tanken var att hennes egen röst genom kontrastverkan skulle höras desto tydligare. I den bemärkelsen föregrep hon en nu aktuell feministisk fransk tänkare, Helene Cixous. Kvinnor, skriver hon, måste erövra den manliga fiktionen, skriva om den, läsa om den för att få sikte på en kvinnlig poetik.

Vad tror du att hennes pjäser kan säga oss idag?

– Trots sin tidsbundenhet har hennes dramatik en allmänmänsklig, existentiell syftning. Det hon utforskar är hur en individ förhåller sig i ett pressat läge, och detta speglat via en kvinna. Valet står mellan kompromissens ängsliga utväg eller viljan att vara trogen sin egen övertygelse. Hennes kvinnor väljer den senare strategin även om omkostnaden blir hög.