Vi använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen, för att samla besöksstatistik och för marknadsföring.

Läs mer om hur vi använder kakor

KULTURNATTEN

Inga väskor större än A4 är tillåtna i huset under Kulturnatten.

No bags larger than A4 are allowed in the house during Culture Night.

Restaurangkuriosa

För en tid sedan fick jag ett samtal från en släkting till Axel Lundqvist, en av Dramatenrestaurangens första restauratörer. Hon hade några fotografier från verksamheten och undrade om teatern var intresserad av att få kopior av dem. Det var teatern naturligtvis och de mailades över. Två av bilderna visar restaurangen mot Sibyllegatan, en kaféet mot Nybrogatan och en boulevardserveringen mot Nybroplan. Ingen av dem hade jag sett tidigare.

Restaurangen med uppdukat smörgåsbord

Axel Lundqvist var på sin tid ett välkänt namn i restaurangvärlden. Han hade i många år framgångsrikt drivit Blanches Café i Kungsträdgården, en rörelse han dock hade sålt 1906 för att dra sig tillbaka till privatlivet. 1912 ville han ge sig in i hetluften igen. Lundqvist ägde en betydande förmögenhet, placerad i fastigheter i Stockholm och Djursholm. Han beskrevs som en ”redbar och ansedd man” och betecknades ”fullt solid”. Tillsammans med herrarna Nils Hedström och Henrik Schuldheis, ägare till den välkända vinhandelsfirman J. D. Grönstedt & Co, hade han bildat det konsortium, som nu skulle ta över Dramatens restauranger.

Restaurangens tornrum med Hjortzbergs Högsommaren och den då nyupptagna öppningen

Lundqvist kom omedelbart att uppvakta Dramatens styrelse med förslag till ombyggnader. I oktober 1912 bad han exempelvis att få ta bort den så kallade förköpsbyrån, som var belägen på bottenvåningen vid Andra och Tredje radens vestibul på husets högra sida. Genom en enkel ombyggnad skulle man här göra en öppning in mot restaurangen. Avsikten var dels att ge teaterns publik en möjlighet att ta sig till restaurangen direkt från huset, dels under sommartid locka gäster från boulevardserveringen till restaurangen. Den var alldeles för litet frekventerad.

Och Lundqvist fick styrelsen med sig. Förutsättningen var att Olle Hjortzbergs väggmålning i tornrummet, Högsommaren kallad, inte kom till skada. Runt årsskiftet gjordes förändringen. Sedan dess har man direkt från tornrummet kunnat nå teaterns trapphus.

Vid samma tid som bilderna skickades fick jag av en kollega en förfrågan om teatern var intresserad av att överta några matsedlar från rörelsen. Även det var givetvis intressant och de skickades över per post. Det visade sig att även de var från Lundqvists tid. Det rörde sig om elva matsedlar från november och december 1916 och januari och mars 1917.

Matsedel från 5 november 1916

Av den äldsta matsedeln från den 5 november 1916 framkommer det att en ”soupe” för minst två personer kostade två kronor per person. Man kunde då välja mellan smörgåsbord eller en halv hummer och tre ostron till förrätt. Huvudrätten bestod av en Kalvfilé Jardin, Tournedos Tungos och haricots verts. Man fick slutligen en dessert. Som jämförelse kan sägas att en teaterbiljett på parkett vid den här tiden kostade fyra och femtio.

Matsedel från 10 mars 1917

Den senaste matsedeln är daterad 10 mars 1917. Då kostade supén två och femtio. Man hade höjt priset vid årsskiftet. Åter fick man till förrätt välja mellan smörgåsbord eller Ägg á la Duse, Sjötungsfilet bonne femme och Rödspotta menuiere. Huvudrätten bestod den här dagen åter av en Kalvfilet Jardeniere men det serverades även Snöripa med sallad och brysselkål med smör. Dessert avslutade kalaset.

I februari 1922 avled Lundqvist hastigt. Rörelsen övertogs då av August Åhlfeldt, som blev den siste restaurangchefen på teatern i detta första skede. Han drev restaurangerna fram till 1929, då verksamheten i lokalerna mot Sibyllegatan lades ner. Istället flyttade här in en antikvitetshandel, Stina Swanbergs. Men det är en annan historia.

Dag Kronlund, chef för arkiv och bibliotek

Kronlunds krönika