Fasadbelysning, flaggor och emblem
Det är inte mycket som har förändrats på Dramatenbyggnadens fasad genom åren. Det mesta är sig likt sedan invigningen våren 1908. Några små förändringar har dock gjorts. De båda röda lyktorna på balkongen till exempel, som tänds när kvällens föreställning är utsåld, fanns ursprungligen inte där. De sattes upp först på sommaren 1928, alltså tjugo år efter invigningen. Då fick huset även sin första fasadbelysning. Teatern var i själva verket den första byggnaden i landet som belystes på detta sätt och illuminationen väckte stort uppseende. Stockholms-Tidningen rapporterade vid invigningen:
Det var en underbar anblick, då plötsligt hela den väldiga fasaden flammade upp och förvandlade byggnaden till ett fépalats, där de vackra relieferna och Millesgruppen högst uppe komma till sin rätt på ett sätt som aldrig tillförne. För den oinvigde verkade det hela trolleri, enär det visade sig svårt att komma underfund med varifrån hela denna väldiga ljusmängd kom.
Det var sex så kallade Besegstrålkastare som hade monterats på kolonnerna framför fasaden och som nu började tändas i samband med föreställningarna. Enligt fackmännen kunde systemets driftskostnader ”betecknas som mycket låga”, endast 1:62 kronor per timme. ”Vad får man för denna kostnad med andra ekläreringsformer”, frågade sig tidningen belåtet.
Vid samma tid sattes även den flaggstång upp som fortfarande finns på plats. Tidigare hade man haft en stång som direkt från balkonggolvet var rest snett utåt Nybroplan. Här hissade man den svenska flaggan vid särskilda högtider.
Flaggan på bilden ovan kom till i samband med teaterns 200-årsjubileum 1988. Då hade salongen återfått sin ursprungliga blå färgsättning och sin originalridå från 1908. Den hade legat bortglömd i teaterns förråd sedan 1934, då salongens stolar kläddes i rött. Samma blåa färg återkommer även i flaggan med de krönta bokstäverna KDT. Kronan och de tre bokstäverna återfinner man även på den jubileumsnål från samma tid som teaterns anställda kunde fästa på lämpligt ställe på klädesplagget.
Det var även i samband med jubileet som teaterns namn sattes upp i guldbokstäver ovanför entrédörrarna. Typsnittet återfinner man på olika platser i huset, till exempel ovanför mässingsdörrarna in till garderoben på parketten och i olika programhäften. Det var också vid den här tiden man började skriva ut teaterns hela namn. Tidigare hade man alltid skrivit Kungl. Dramatiska teatern.
Våren 2015 byttes den blå flaggan ut. Väder och vind hade då farit illa med den. Den nya flaggan fick ett annat utseende. Den blå färgen behölls men kompletterades med ett av teaterns äldsta emblem: Lilla riksvapnet i en pärlcirkel och två teatermasker med ett svärd respektive en käpp genom ögonen framför lagerblad.
Första gången man stöter på detta emblem är på en skrivelse från november 1910. Troligen har Olle Hjortsberg satt ihop det. Han gjorde en del grafiska formarbeten åt teatern vid den här tiden. Emblemet användes alltså på teaterns brevpapper.
1970 kom emblemet att omarbetas. Det kompletterades då med teaterns namn i cirkeln. Fortfarande skrev man Kungl. Dramatiska Teatern. I årsredovisningen 1991-92 användes för första gången emblemet med hela namnet, Kungliga Dramatiska Teatern, utskrivet. Den skrivningen är nu väl etablerad.
På den senaste blå flaggan hade den moderna grafiska formgivningen satt sina spår: hela emblemet fanns inte med. Det var något beskuret. Numera räcker det – om man har ett väl etablerat varumärke – att antyda lite elegant. Betraktaren vet och förstår ändå.
Den grafiska formgivningen på teaterns olika tryck och även flaggor ligger just nu i stöpsleven. Så sent som i november 2016 ersattes den blå flaggan med en vit med namnet Dramaten skrivet med blå bokstäver. Första gången den skrivningen användes var på programhäftena hösten 1968 och nu blev det första gången den användes på en flagga. Men för säkerhets skull står det även Kungliga Dramatiska Teatern med liten text längst ner. Ingen skall behöva sväva i ovisshet. Hur det blir med skrivningarna i framtiden – det kan man undra.
Dag Kronlund, chef för arkiv och bibliotek