Detta är en arkiverad pjässida, det finns inga planerade föreställningar

The Netherav Jennifer Haley

Om uppsättningen

Premiär: 23 mars 2017, Lilla scenen
Speltid: Cirka 1 timme och 40 minuter, utan paus

"Briljant regi. Lena Endre lyckas levandegöra framtiden" DN
"Jennifer Haleys pjäs är smart och ställar så många frågor att Dramaten kan räkna med en stor och välförtjänt publik" DN
"Förförd i den digitala underjorden" Aftonbladet
"ligger rätt i tiden" UNT

Läs mer

Vad händer när vi kan leva ut våra mest förbjudna fantasier? Om det vi gör inte får några konsekvenser? Vilka blir vi?

Välkommen till en inte allt för avlägsen framtid. Internet har utvecklats till Nether. En virtuell värld minst lika verklig som vår egen. En värld där träden fortfarande växer. En värld med gömställen där du kan vara vem du vill och göra vad du vill. Precis vad du vill.

The Nether ställer obekväma frågor om moral och den moderna teknikens möjligheter. 

Polisen utreder misstänkta övergrepp i ett av Nethers hemliga rum.  Men hur bedömer man kriminella handlingar utan verkliga offer? Och om man tillbringar nästan alla vakna timmar i en parallell värld – vilken värld är då den verkliga?

The Nether, av den amerikanska dramatikern Jennifer Haley, hade urpremiär i USA 2013 och har därefter bland annat getts på Duke of York´s Theatre i London. Pjäsen belönades 2012 med det internationella Susan Smith Blackburn Prize som årligen uppmärksammar framstående verk av kvinnliga dramatiker.

Läs programmet

Spelschema

Datum Tid Platstillgång
Biljetterna släpps 26 oktober kl 12.

Översättning

Ragnar Strömberg

Scenografi

Mats Sahlström, Lena Endre och Ann Bonander Looft

Videoscenografi

Visual Relief

Kostym

Ann Bonander Looft

Mask

Linda Hyllengren

Kompositör och ljuddesigner

Magnus Grenstedt

Ljus

Jens Sethzman

Bakom kulisserna

Dark Web: en rättslös terra incognita eller vår mörka spegelbild?

av Merima Bruncevic

Begravd djupt inne i internets allra mörkaste hörn finns den så kallade Dark Web. Där handlas droger och vapen, människor smugglas och terrorist- och hackerattacker planeras. Samtidigt verkar det också vara en plats där subkulturer frodas, där förföljda journalister i länder med kompromissad yttrandefrihet hittar tillflyktsort och kommunikationsmöjligheter, och där en stor individuell frihet råder. Exempel på den första ”dåliga” typen av verksamhet som sker där är den så kallade Silk Road, den digitala marknadsplatsen för droghandel, som FBI har tagit ner flera gånger men som verkar uppstå i ny skrud gång på gång igen. Exempel på den andra typen av ”god” (om vi nu ska anta en sådan binäritiet) verksamhet är att t.ex. SIDA och kvinnojourer använder sig av just Dark Web för att komma i kontakt med människor som lever under olika former av hot.

Dark Web eller Dark Net, båda begrepp används synonymt, syftar till den gömda delen av internet som inte kan nås direkt via vanliga sökmotorer. Det är endast med hjälp av en, visserligen gratis och ganska så lättillgänglig, mjukvara som heter TOR, som bygger på någonting som heter onion routing, som denna del av internet nås. Man brukar beskriva internet som ett isberg i havet, där toppen utgörs av vanliga internet, ”Clear Web”, och allting under ytan är Dark Web. Hyllad av vissa som den ultimata platsen för anonymitet, och fruktad av andra som ett laglöst territorium, vi rättsfilosofier ställer oss frågan: vem ansvarar för att reglera denna mörka sfär som verkar föra med sig både gott och ont?

Onion routing gör att data eller information vi vanligtvis lämnar efter oss på webben – likt namnet antyder – skalas av, vilket gör det omöjligt att identifiera användarens ”fotavtryck”. När man väl är inne i Dark Web, har man plötsligt vandrat in i digitalålderns vilda västern, eller ett naturtillstånd. Man lämnar sin identitet vid den virtuella porten och går in i en sfär där alla undantag verkar gälla. Rent rättsligt och rättsfilosofiskt är det intressant att ställa sig frågan om Dark Web ändå kan ses som ett territorium eller en jurisdiktion. En jurisdiktion är det geografiska område där ett lands lagar gäller. I till exempel det geografiska området som heter Sverige gäller svenska lagar och som om det inte vore nog så svårt att fastställa vilket lands lagar gäller på Clear Web, att dessutom rättsligt försöka infånga någonting så efemärt som Dark Web, är nära nog som att ställa sig frågan vems lagar gäller i ett Landet Ingenstans.

Så hur påverkas våra grundläggande rättigheter (yttrande- och informationsfrihet, privatliv med mera) och skyldigheter (inte kränka, inte begå brott, agera ansvarsfullt) på Dark Web? Gäller samma sak där som i den analoga världen? Uppenbarligen verkar det inte så, därför att man utan några större problem kan göra saker där som den analoga världen inte tillåter. Men om vi utgår ifrån att rätten inte når in i Dark Web, innebär det då att vi i så fall antar att ordning och reda råder på Clear Web och att plattformarna som finns där som Facebook, Instagram, Twitter, eBay är helt underställda våra lagar. Kanske. Men vi vet också till exempel att Dark Web har endast cirka två miljoner användare globalt, medan Clear Web har flera miljarder användare. På Clear Web begås ständigt registrerade och rapporterade näthatsbrott, identitetskapningar, förföljelser, hackattacker, med mera. Vi har på senaste tiden bevittnat stora svårigheter med att rättsligt hantera Clear Web och det som uttrycks på plattformar där, exempelvis de så kallade ”falska nyheterna” på Facebook som inte går att verifiera eller hur svårt det är att reglera Flashback, då deras servar ligger i USA och Sverige därmed inte har någon jurisdiktion.

Samma problematik som finns för Dark Web finns alltså även för Clear Web. Brott begås dessutom på en mycket större skala på Clear Web. Och, i ännu större grad i den analoga världen. Så varför då vår stora fascination av just Dark Web? I jämförelse med Clear Web och den analoga världen är det som sker i den mörka webben bokstavligt talat en droppe i havet. Men, det kanske är inte det, utan snarare möjligheten att fly vårt eget samhälle som gör Dark Web så lockande. Och det är den frågan som utgör den yttersta kärnan både i den här diskussionen och i det som pjäsen The Nether utforskar.

Den engelska författaren Jamie Bartlett skrev nyligen den mycket populära boken The Dark Net där han just diskuterar besattheten som finns förknippad med den mörka webben. I boken har han intervjuat ett antal människor: så kallade ”troll”, aktivister och konsumenter, om vad de anser är det som attraherar dem med Dark Web. De verkar känna sig mer hemma där, att säger att de upplever att de kan vara mer sig själva på Dark Web än i verkligheten. Innebär det att vår analoga verklighet har blivit så mörk att bara den mörka webben är mörk nog för oss, att det bara är där vi kan känna oss hemma? Behöver vi fly det demokratiska samhället för att bli fria på riktigt? Innebär det att staten har misslyckats med att skapa lagar och därmed en tillvaro där vi känner oss trygga och hemma? Varför skulle vi annars ha behov av denna anonymitet på den mörka webben där ingen ser oss och där vi vandrar omkring som vålnader bland andra anonyma avatarer?

Poängen med anonymitet är inte bara att vara dold utan också att vår information idag utgör det största kapitalet på Clear Web. Företag som Google samlar in stora mängder data, så kallad Big Data. Vad informationen ska användas till, och konsekvenserna av sådan användning, är i högsta grad föremål för diskussion.

I praktiken innehåller Big Data-samlingar mycket privata saker, t.ex. våra e-mail och sökhistorik. Big Data används mest i kommersiella syften genom att den överlåts till annonsörer. Dessa kan sedan i sin tur skräddarsy annonser till konsumenter. Även stater ägnar sig åt liknande datainsamling i samband med terrorismbekämpning och säkerhetsaktioner. Så vissa människor vill undfly denna datainsamling; att gömma sig i Dark Web blir då en politisk akt. En withdrawal.

Samtidigt, om Dark Web nu verkligen är denna terra incognita, en Landet Ingenstans, en helt ny plats att bebo och starta om på nytt, en bättre tillvaro, varför väljer vi då inte att bygga ett jämlikt och rättvist samhälle där? Det finns ju normer som råder på Dark Web, även om det inte är traditionella lagar. Men de normerna är långt ifrån demokratiska, jämlika eller rättvisa. Det som skapas däremot är en statslös global (rätts-) ordning, med både för- och nackdelar. Den största fördelen är friheten och anonymiteten, den största nackdelen, förstås, att organiserad brottslighet som terrorism, barnporr och storskalig droghandel sprids och möjliggörs. Därmed blir det svårt att hävda att existensen på Dark Web erbjuder ett bättre liv, utan snarare att när vi går in där muteras bara den redan mörka verkligheten vi för med oss. Därinne finns därför ingen Utopia, bara vår redan existerande spegelbild.

bara vår redan existerande spegelbild. I den mörka webben är vi inte osynliga, tvärtom där är vi nakna, i vårt naturtillstånd. Det är antagligen just därför, på grund av att vi så starkt ser och känner igenom oss själva där, som Dark Web både fascinerar och skrämmer oss.

Merima Bruncevic är juris doktor och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Samtal om The Nether

Samtal om The Nether

Hör regissören Lena Endre och regionpolischef Carin Götblad berätta om föreställningen The Nether i TV4 Nyhetsmorgon.

Se klippet från TV4 Nyhetsmorgon

 

TRAILERS

Trailer I

Trailer II

Information

Larma om misstänkta övergrepp

Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

Vill du veta mer om sexuell exploatering på nätet: ecpat.se


Handböcker

#nätsmart (PDF) – handbok om hur förebygga sexuella övergrepp på nätet. 

"Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn" (PDF)

 –

Här kan du anonymt tipsa om misstänkt barnsexhandel, barnpornografi eller s k grooming:

https://www.ecpathotline.se/

Hjälplinje för oönskad sexualitet:

http://preventell.se/

Stödchatt för barn och föräldratelefon

www.bris.se