Detta är en arkiverad pjässida, det finns inga planerade föreställningar

Performance Lecture: Muslim Ban

Om uppsättningen

Datum: 24 november 2017, Lilla scenen
Speltid: Cirka 1 timme

Läs mer

Hur ser islamofobin ut i Sverige i dag? I Muslim Ban, en iscensatt föreläsning i Dramatens nya serie Performance Lectures, kommer Amanj Aziz med ett utlåtande utifrån sina egna erfarenheter. Medverkar på scenen gör också artisten Carlito. America Vera-Zavala regisserar.

I ett och ett halvt år arbetade regissören America Vera-Zavala med pjäsen Svenska hijabis och följde kvinnor som har valt att bära slöja. Projektet gav en inblick i deras vardag, deras intressen och yrkesliv men också det våld de utsätts för  – och en bild av islamofobin i dagens Sverige. Nu fortsätter hon att utforska temat i en performance lecture, genom att rikta blicken mot den muslimska mannen. Amanj Aziz tar plats på scen tillsammans med rapparen Carlito. Under America Vera-Zavalas konstnärliga ledning kommer de att teoretisera om samhället de lever i, exemplifiera med upplevda berättelser och sia om en möjlig framtid för sina barn.

Amanj Aziz jobbar med sociala frågor och har sedan några år varit aktiv i frågor som berör rättigheter och dekolonialitet i Sverige. Han säger själv att i en rasistisk kultur är antagonisten alltid kontroversiell – och det är priset han får betala för att vilja vara med och skapa en värld utan rasism.

Artisten Carlito tilldelades P3 Guldpriset år 2011 i kategorin ”årets hiphop” för sitt debutalbum Guldburen. Juryns motivering var "en politisk röst med patos och sväng som vågar tala ut om dagens Sverige", en träffande beskrivning av Carlito som är Sveriges kanske mest uttalat politiske rappare. Efter den kritikerrosade uppföljaren Krigarsjäl (2013) så har Carlito aktivt deltagit i samhällsdebatten i frågor som berör rasism och den vita maktordningen. 

Koreografen Paloma Madrid säger så här om koreografin:
”I Performance Lecture: Muslim Ban transformeras kroppens rörelsepoesi till koreografi. Kroppen tänker och öppnar upp för outforskade rörelser. Rörelser som sedan tidigare finns i kroppen. Rörelser som bär på känslor, leenden och motstånd för "konsumerande" blickar.”

Läs det som skrivits om Performance Lecture: Muslim Ban och America Vera-Zavalas val av Amanj Aziz, klicka här.

Samtal: Den vita blicken
Efter föreställningen den 18 november arrangerades ett samtal. Den franske teoretikern Frantz Fanon beskriver i ”svart hud, vita masker” från 1952 den vita blicken som ett västerländskt generaliserande perspektiv på omvärlden. I America Vera-Zavalas performance lecture berättar Amanj Aziz och Carlito om hur detta resonemang blir någonting som kommer att prägla deras vardag och faderskap.

I ett samtal efter premiären av Muslim Ban mötte vi Iman Aldebe, Mohammad Fazlhashemi, Sarah Delshad och Kashif Virk. Känner de igen sig i resonemangen – eller inte? 
Moderator för samtalet var Nisha Besara.

Fem frågor till regissören America Vera-Zavala, läs mer

Performance Lectures, där kunskap förmedlas med teaterns verktyg, är ett nytt format på Dramaten och arrangeras inom ramen för Dramaten&.


Presenteras av Dramaten&

Spelschema

Datum Tid Platstillgång
Det finns inga kommande föreställningar

Medverkande

På scen

Amanj Aziz och Carlito

Koreografi

Paloma Madrid

Ljusdesign

Mira Svanberg

Bilder från uppsättningen

Bakom kulisserna

Fem frågor till regissören America Vera-Zavala

Varför är det nödvändigt att diskutera islamofobi?
– Islamofobin är en av de stora politiska frågorna som definierar Europa idag. Trots detta diskuteras det väldigt lite. Jag har i mitt arbete med först Svenska Hijabis och nu Muslim Ban haft en ide om att låta de omtalade få en egen röst. Och bara det har ju visat sig vara kontroversiellt. Både Svenska Hijabis och Muslim Ban har orsakat protester.

Amanj Aziz som är den muslim som står på scen har anklagats för att vara extremist. Kan han representera den muslimske mannen?
– Frågan om representation är stor och viktig. Överallt i samhället ser vi problem med representation inte minst på landets teaterscener där den etniska mångfalden är eftersatt. Att en muslimsk man får representera en muslimsk man anser jag däremot inte vara speciellt kontroversiellt. Kritikerna, som har sin agenda, menar att just den muslimske mannen som jag har valt är fel, att man borde ta en annan muslimsk man, någon som är bättre, och det får väl stå för dem. Det är jag som regissör som bestämmer vem jag bjuder in att arbeta med konstnärligt. Amanj Aziz är ingen extremist men han har en intressant historia som gör att han passar perfekt för den här föreställningen.

Var du beredd på den kritiken som du fått på förhand – alltså innan någon ens sett föreställningen?
– Jag var beredd på protester eftersom de kom hela tiden under arbetet med Svenska Hijabis. Och jag var beredd på att reaktionerna skulle bli ännu mer hätska när jag ställer en muslimsk man på scen. Den muslimska kvinnan ses ju trots allt som offer, den muslimske mannen som förövare. Sen ligger det i tiden. Ständiga små drev på twitter, krav på censur och självcensur.

Vad är rapparen Carlitos roll i Muslim Ban?
– Carlitos text tar fokus på rasism. Det framförs i spoken word form. Vi kom i kontakt med varandra efter dådet i Trollhättan då en vit högerextremist ville döda bruna barn. Då var vi några som gick samman och skrev om detta. Sedan dess har jag velat jobba med Carlito och det gör vi nu.

Till sist – vad är en performance lecture?
– Performance lecture kommer från 70-talets performancerörelse och namnet myntades av Joseph Beuys. Min inspiration kommer från regissören Lola Arias. En konstnärligt genomförd föreläsning kanske det kan kallas på svenska. En performance som berättar. Den stora skillnaden mellan en pjäs och en performance lecture är att det är enklare, reptiden har varit mycket kortare, och att regissören snarare gett riktningar och ramar.