Andersson Inga-Lill

Inga-Lill Andersson

Vilket är ditt första Dramatenminne?
– Mitt första teaterminne på Dramaten, är också nästan mitt bästa. Jag hoppade in i en föreställning som redan hade repeterat i fyra veckor. Gjorde audition, och fick rollen som Emma i Den svältande klassens förbannelse av Sam Shepard. Varför det är mitt bästa minne? Vi hade en get på scenen som la in sina "repliker" lite här och var. Jan-Olof Strandberg och Solveig Ternström, dessa fantastiska skådespelare med deras humor och värme, kunde minsann svara upp mot getens bräk. En oförglömlig uppsättning, där det t o m urinerades och stektes bacon, på "riktigt".

Varför blev du skådespelare?
– Att jag blev skådespelare var nog en slump, en rad tillfälligheter, och en naiv öppenhet. Det råkade bara bli så, det var ingen dröm. Den drömmen var så ouppnåelig, så jag tänkte inte ens på att jag skulle kunna bli skådespelare. Det ena ledde till det andra.

Biografi

Inga-Lill Andersson tillhör Dramatens fasta ensemble.

Hon utbildades vid scenskolan i Göteborg 1976–1979. Därefter engagerades hon vid Östgötateatern 1979–1983. 1983–1985 var hon en del av TV-teaterensemblen i Stockholm, bland annat som Jo i En doft av honung och Honey i Vem är rädd för Virginia Woolf, regi Gun Jönsson. Inga-Lill Andersson är Edvin Adolphson- och Gösta Ekmanstipendiat.

Aktuell med Utvandrarna.

Bilder